• A
    Affekter
    Affekter: före 1700-talet talade man inte om känslor, utan affekter, passioner eller emotioner. Man tänkte sig affekterna mer som tillstånd som påverkades utifrån och i samspel mellan själ och kropp – inte så mycket som inre sinnestillstånd.
    Alienation
    Alienation, känsla av främlingskap eller av att stå utanför.
    Allegoria
    Allegoria, av greliskans αλλος, allos, ”annorlunda”, och αγορευειν, agoreuein, ”att tala offentligt”, är en figurlig framställningstyp, känd från den klassiska retoriken. Den betecknar vanligen en utspekulerad innebörd som tänks ligga fördold under textens bokstavliga mening.
    Anonymer
    Anonynt verk: ett verk där vi inte känner till upphovsmannen.
    Antagonist
    Motståndare.
    Antifoner
    Antifon: en liturgisk term för växelsång, exekverad av två körer (eller körhalvor) före, efter eller inom framförandet av psaltarpsalmerna vid officiet eller mässan.
    Antikens
    Antiken, tidsperiod i Greklands och Roms historia från omkring 800 f.Kr. till omkring 500 e.Kr.
    Aposiopesen
    Aposiopes var en figur inom den klassiska retoriken, som innebar att talaren uttryckligen utelämnade någonting i sin framställning.
    Arken
    Det skåp i synagogan där bokrullarna med bibeltexterna förvaras.
    Arketyp
    Den tänkta handskrift från vilken alla existerande handskrifter till en viss text antas härstamma.
    Ash ariter
    Ash'ariter: Efterföljare av trosinriktad och tradentbaserad deterministisk muslimsk teologisk skola.
    Autograf
    Handskrivet original av en författare.
    Averroister
    Kristna teologer som följde den muslimske filosofen Ibn Rushd/Averroës.
    Avkontextualisering
    Avkontextualisering, eng. disembedding, tendens i det moderna samhället att bland annat personer, varor och idéer lösgörs från sina ursprungliga sammanhang för att kombineras på nya sätt.
  • B
    Besättning
    Besättning: de röster och intrument för är föreskrivna för ett stycke musik kallas besättning. Till exempel: “två sopraner, två violiner och generalbas”, förkortat 2 S, 2 vl, bc.
    Bibelexegetiken
    Exegetik: Metodisk textuttolkning.
    Biologisk mångfald
    Biologisk mångfald, biodiversitet, graden av variation bland den totala mängden gener, arter och ekosystem inom ett område.
    Brakteater
    Brakteat, mynt som är präglat på bara en sida.
    Brudpris
    Brudpris, ersättning, i form av pengar eller värdefull egendom, som betalas av en man eller hans familj till den blivande hustruns släktgrupp.
  • C
    Cartesianska naturfilosofin
    Cartesianism: naturfilosofiskt tankesystem efter den franske filosofen René Descartes (1597–1650).
    Cartesius
    Cartesius, René Descartes (1596-1650), fransk filosof och matematiker känd bl.a. för sina tankar kring metoder för att uppnå säker kunskap och för uppfattningen att kropp och själ är väsensskilda.
    Chansons de geste
    Chanson de geste, fransk hjältediktning från och med ca 1100, framförd av jongleurs, vanligen på temat Karl den stores strider med de muslimska styrkorna i Spanien. Det mest kända exemplet är Chanson de Roland (Rolandssången).
    Cistercienserordens
    Cistercienserorden var central inom reformeringen av klosterväsendet i Frankrike och Västeuropa alltifrån det tidiga 1100-talet.
    Correctio
    Correctio, en figur från den klassiska retoriken, tillät talaren att ta tillbaka vad han nyss sagt för att komma med en bättre (korrektare) version.
    Crux
    Kors, typografisk markering av att texten är korrupt.
  • D
    Daler
    Daler, internationellt gångbart stormynt i silver, i Sverige präglat första gången 1534. Byter namn till riksdaler 1604.
    Defamiliarisering
    Defamiliarisering, ordagrant ’att göra sig obekant med’, begrepp myntat av George Marcus och Michael Fischer för ett förhållningssätt bland antropologer, som innebär att man betraktar sin egen kulturs välbekanta självklarheter med nya ögon, som om de vore främmande och krävde förklaring.
    Dendro
    Dendro, metod som med hjälp av årsringarna kan datera trä.
    Dervischerna
    Dervisch, benämning på medlemmar av mystiskt-religiösa muslimska ordnar (s.k. sufi-ordnar).
    Det bysantinska riket
    Det bysantinskaa riket. Senantik och medeltida statsbildning med tyngdpunkt i östra medelhavsområdet mellan 300- och 1300-talet.
    Diplomatariska utgåvan
    Utgåva som redovisar texten i en specifik handskrift.
    Ductus
    Ductus, skrift, skriftform, handstil (kan ge god hjälp vid datering av handskrifter).
  • E
    Ekologisk modernisering
    Ekologisk modernisering, förhållningssätt inom modern miljövård som bygger på allt effektivare tillämpning av modern teknik och administration för att lösa samhällets miljöproblem.
    Ekonomiska antropologin
    Ekonomisk antropologi, gren av antropologin som ägnar sig åt det jämförande studiet av olika kulturella varianter av utbyte, pengar, egendom, produktion, konsumtion och andra företeelser som i det moderna samhället betraktas som ”ekonomiska”.
    Elegiska distika
    Elegiskt distikon kallas ett versmått, populärt sedan antiken, som är uppbyggt i verspar. Varje verspar består av en hexameterrad (med sex fallande takter) och en pentameterrad (som liknar den förra men där de tredje och sjätte takterna är enstaviga och en tydlig paus infaller efter den tredje).
    Emendation
    Vetenskapligt baserad rättning av en text, utförd av en utgivare.
    Eriugena
    Scottus Eriugena: namnet utpekar Johannes irländska härkomst. Scottus eller Scotus betydde på medeltiden ”irländsk” eller ”gaelisk” (keltisk). Eriugena, senare ofta skrivet Erigena, betyder ”född på Irland”.
    Extemporisation
    Extemporisation, en framställning som ges “ex tempore”, dvs. utan föregående förberedelse; improvisation.
  • F
    Farmakopé
    Farmakopé, en samling beskrivningar av tillverkning av och egenskaper hos läkemedel.
    Fetischer
    Fetisch, här: föremål som antas ha magisk kraft och därför dyrkas.
  • G
    Generalbas
    Generalbas (eller “basso continuo”): ett system för att notera musik som användes mellan ca 1600 och 1750. Man skriver bara ut basstämman och anger ackorden med siffror. Generalbasstämman spelades sedan av en hel ackompanjemangsgrupp, vars sammansättning kunde variera: kontrabas, fagott, orgel, cembalo, luta, osv.
    Globaliseringen
    Globalisering, samhällelig process genom vilken olika delar av världen blir allt mer sammanhängande genom allt snabbare, längre och tätare flöden av pengar, varor, tjänster, människor, idéer och information.
    Glosseringar
    Glossering, förklaring av ett ords betydelse genom ett eller flera ord inskrives t.ex. i en marginalen.
  • H
    Hadith
    Hadith: Muntligt traderad berättelse om profetens uttalanden och handlingar.
    Halachan
    Halachah. Den judiska lagen, som baseras framför allt på Talmud och på senare generationers kommentarer till Talmud.
    Hermeneutiska
    Hermeneutik: läran om tolkning, vanligen med särskild hänsyn till texttolkningen, dess förutsättningar, möjligheter och principer.
    Huvudberättelse
    Huvudberättelse, eng. grand narrative, redogörelse som gör anspråk på att förmedla en absolut och universell sanning.
    Hypotetisk
    Hypotetisk-deduktiv: metod där man utifrån en hypotes härleder satser som man kan avgöra genom observation om de är sanna eller inte.
  • I
    Ideologi
    Ideologi, system av idéer, antaganden och värderingar som mer eller mindre uttryckligt ger stöd åt specifika handlingsprogram och en specifik maktordning.
    Illuminationer
    Kallas belysande utsmyckningar i form av ornament eller bilder, vanliga i medeltida handskrifter.
    Index
    Index, här: enligt den amerikanske filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914) den typ av tecken som kännetecknas av att det som förenar uttryck och innehåll är ett verkligt samband, som mellan hundens skall och hunden själv.
    Individen
    Individ, enskild varelse uppfattad som särskild från någon grupp.
    Inkariket
    Inkariket, statsbildning i västra Sydamerika som från tidigt 1400-tal till den spanska erövringen 1532 expanderade från sitt centrum i Cuzco norrut till Ecuadors nordgräns och söderut till mellersta Chile.
  • J
    Jongleur
    Jongleur, den franska termen för de resande underhållare som uppträdde med berättelser, sånger och dikter vid de medeltida hoven, så småningom allt oftare i städerna och på marknaderna.
  • K
    Kalifatet
    Kalifat, islamiska riken som styrdes av en kalif.
    Karaiter
    Judisk grupp som uppkom på 800-talet, och som framför allt karaktäriseras av att de förnekar Talmuds auktoritet som källa till judisk lag.
    Kjortel
    En kjortel är benämningen på ett ärmförsett plagg som bars av både män och kvinnor under medeltiden.
    Kladistik
    Kladistik, en vetenskaplig metod som används främst vid studier av evolutionära frågeställningar om släktskap och utveckling av arter och egenskaper inom biologin; används även inom exempelvis lingvistik, sociologi och arkeologi för att organisera jämförande data.
    Klerker
    Klerk betydde på medeltiden (clericus) först och främst präst, i vidare mening lärda eller intellektuella över huvud (som under epoken vanligen innehade eller studerade till andliga ämbeten).
    Kodikologi
    Kodikologi, handskriftskunskap, en sammanfattande benämning på den vetenskap som studerar handskrifter som föremål (se även Vidén).
    Den vetenskap som studerar handskrifter som materiell produkt.
    Kohort
    Kohort, en beteckning på en grupp individer med vissa gemensamma kännetecken, till exempel födelseperiod.
    Kollationera
    Jämförande läsning av handskrifter.
    Kollationering
    Kollationering, jämförande läsning av handskrifter, ev. med införande av varianter från en handskrift i en annan (se även Vidén).
    Kolofon
    Kolophon, en avslutande beskrivning av en handskrifts tillkomst, t.ex. genom angivande av skrivarens och ev. uppdragsgivarens namn samt tid och plats för kopieringen.
    Konjektur
    Utgivarens förslag till lösning av ett korrupt ställe i texten.
    Konklav
    Konklav, det sammanträde som hålls av kardinalkollegiet för att förrätta påveval. Italienskans "conclave" betyder "slutet rum", och syftar till det avskilda rum (Sixtinska kapellet), där kollegiet sammanträder på elfte dagen efter en påves död.
    Kontamination
    Kontamination, när varianter från andra versioner införs i en given text.
    Korrupt
    Korruptel: Hopplöst fördärvad textpassage som inte ger någon mening och som inte enkelt kan emenderas till begriplighet.
    Kronogram
    Kronogram, en bokstavsgåta där årtal döljs genom att bokstäver har fått vissa talvärden.
    Kulturell mångfald
    Kulturell mångfald, graden av variation bland mänskliga kulturer.
    Kustoder
    Kustod, ord eller stavelse som står längst ned på en boksida och som är en upprepning av följande sidas första ord eller stavelse.
    Kyrkofädernas
    Särskilt viktiga kristna författare och teologer från fornkyrkans och den äldsta medeltidens århundraden. De fyra centrala kyrkofäderna i Väst brukar anses vara ärkebiskopen Ambrosius (ca 340-97), teologen Augustinus (354-430), bibelöversättaren Hieronymus (död 420) och påven Gregorius (död 604).
  • L
    Lachmannska metoden
    Karl Lachmann (1793-1851): tysk filolog som givit namn åt den mest använda textkritiska metoden i klassisk filologi.
    Lampas
    Lampas, se sammansatta vävnader.
    Lan
    Lan är en smal remsa av metall.
    Lectio facilior och lectio difficilior
    Den ”lättare” respektive ”svårare” läsarten vid en jämförelse mellan avvikande läsarter.
    Logos
    Förnufts- och faktabaserad kunskap.
    Lärft
    Lärft är ursprungligen en tuskaftad vävnad av lingarn. Numera används termen även bomull, bomullslärft.
    Läsarter
    Den text i en handskrift som skiljer sig från andra handskrifters text på motsvarande ställe.
  • M
    Makrokosmos
    Den stora världen; himlakropparna och den stora världen som omger människan.
    Mark
    Mark, valör, motsvarade 8 öre, som första gången präglades 1536.
    Materialism
    Materialism: filosofisk åskådning som antar materien som det enda verkliga.
    Midrash
    En genre inom judisk religiös litteratur som innehåller bibeltolkningar, berättelser, textutläggningar och även halachiska föreskrifter.
    Miklagård
    vikingarnas namn på staden Istanbul.
    Mikro
    Mikro- och makrokosmos: tanken att den lilla världen återspeglar den stora världen, världsalltet, och omvänt.
    Mikrokosmos
    Den lilla världen; människan.
    Mikveh
    Ett rituellt reningsbad som framför allt används av judiska kvinnor efter menstruation och barnafödsel.
    Monokulturer
    Monokultur, jordbruk baserat på odling av en enda kulturväxt.
    Moses Maimonides
    Moses Maimonides (även känd som ”Rambam”, 1135–1204), en av de viktigaste judiska tänkarna genom tiderna, vars verk fortfarande anses vara av största betydelse för judiskt tänkande och praxis.
    Mu taziliter
    Mu‛taziliter: Efterföljare av rationalistisk muslimsk teologisk skola.
    Myntherren
    Myntherre, den som ger ut mynt.
    Myntningsrätt
    Myntningsrätt, rätten att prägla mynt med eget motiv, men i övrigt anpassa sig efter de regler som bestämdes av den som hade mynträtt. Myntningsrätt kunde förlänas till person eller institution av den som hade mynträtt.
    Myntorter
    Myntort, plats där mynten tillverkades.
    Mynträkning
    Mynträkning, vilka valörer som präglades och deras inbördes värden. De högsta valörerna behövde inte präglas utan kunde enbart vara räknemynt.
    Mynträkningar
    Mynträkning, vilka valörer som präglades och deras inbördes värden. De högsta valörerna behövde inte präglas utan kunde enbart vara räknemynt. Räknemynt är valörer som var så höga att de inte präglades. Örtugen var ett räknemynt fram till att den började präglas ca. 1370.
    Mynträkningen
    Vilka valörer som präglades och deras inbördes värden. De högsta valörerna behövde inte präglas utan kunde enbart vara räknemynt.
    Mynttyper
    Mynttyp, mynt delas in i olika typer med ledning av motiv och inskrifter.
    Mystifieringar
    Mystifiering, föreställning som skapar oklarhet och förvirring kring verkliga förhållanden.
  • N
    Niddah
    Menstruerande kvinna, som enligt ortodox judisk tradition anses vara rituellt oren.
    Nyfilologi
    Textkritisk metod som fokuserar på den bevarade textens materiella form, dess historia och kulturella kontext.
  • O
    Objekt
    Objekt, föremål som betraktas som ett ting som saknar förmåga att uppfatta sin omgivning.
    Officiet
    Officiet och tidegärden var samlingsbeteckningar för de dagliga bönestunderna i den medeltida liturgin, till exempel matutin (om morgonen) eller vesper (om kvällen). Officiet, som i huvudsak bestod av böner och sånger (framför allt ur Psaltaren), präglade det dagliga livet i klostren.
    Oratur
    Oratur, en nybildad term för den muntliga (orala) motsvarigheten till skriven litteratur.
    Orgeltabulatur
    Orgeltabulatur: musikalisk notation som anger tonerna som bokstäver. Användes under äldre tid bl.a. eftersom den kräver mindre papper.
  • P
    Paginering
    Paginering, angivande av pagina, dvs. sidnumrering.
    Paleografi
    Paleografi, vetenskapen om skriftens utveckling och användning i äldre tid samt läsning och tolkning av handskrifter (se även Vidén).
    Den vetenskap som studerar skriftens historiska utveckling samt dess tillämpning i handskrifter.
    Papyrus
    Skrivmaterial gjort av papyrusväxtens blad.
    Partitur
    Partitur: noter uppställda så att man ser alla stämmorna till ett stycke på en gång. Används när man komponerar och av den som leder musiken.
    Pastoral
    Pastoral. I detta sammanhang: ett musikdramartiskt stycke i det lilla formatet, där herdar och herdinnor har huvudrollerna.
    Penning
    Penning, den lägsta valören i myntsystemet under medeltiden.
    Penningfetischism
    Penningfetischism, begrepp myntat av Karl Marx (1818-1883) för att belysa hur moderna européer tenderar att uppfatta pengar som om de levde och växte av egen kraft, i stället för att genomskåda penningränta som uttryck för vinstgivande exploatering.
    Pergament
    Skrivmaterial gjort av djurskinn.
    Piercing
    Piercing, sv. genomborrning, kroppslig utsmyckning med metallföremål som genomborrar huden.
    Proveniens
    Proveniens, uppgifter om ett objekts tillverkare, ursprung, hemvist och tidigare ägare.
    Psaltartext
    Psaltaren: bok i Gamla Testamentet i Bibeln som innehåller 150 sånger av gammalt judiskt ursprung. De var mycket vanliga att sätta till musik ända sedan medeltiden.
  • R
    Rationalitet
    Rationalitet, här: ordning eller tillvägagångssätt som bygger på en förnuftig beräkning av de mest effektiva medlen för att uppnå uppsatta mål.
    Renässansen
    Renässansen, epok i Europas historia, med början omkring 1500, som präglades av en strävan efter att återuppliva antikens ideal.
    Responsorier
    Responsorium: en liturgisk term för växelsång mellan en försångare, som sjunger en eller flera verser, och kören eller församlingen, som svarar med ett omkväde, responsum.
    Riksdaler
    Riksdaler, se daler.
  • S
    Sammansatta vävnader
    Sammansatta vävnader är alla vävnader med minst två varpar och två inslagssystem där botten vävs av bottenvarpen och botteninslaget och bindevarpen och ett lanserat inslag bildar mönster.
    Sekvensen
    Sekvenser (sequentiae eller prosae) är ett särskilt slags troper som förekom inom den medeltida mässliturgin. De följde på Hallelujasången (därav namnet, sequens = åtföljande) och bestod av texter, vanligen parstrofiga, som sjöngs till den melodi som sattes till den sista utdragna stavelsen i ordet Halleluja (hebreiska för ”prisa Herren!”).
    Sociala relationer
    Sociala relationer, förhållanden och samspel mellan människor och grupper.
    Stemma
    Beskrivning av släktskapen mellan olika handskrifter till en och samma text, utformad som ett släktträd.
    Stemma, en schematisk framställning av handskrifters inbördes förhållande i form av ett släktträd som visar vilka handskrifter som kopierats från vilka (se även Vidén).
    Stämmor
    Stämma: noter uppställda så att man bara ser en av stämmorna till ett stycke. Används av sångare och musiker.
    Subjekt
    Subjekt, varelse eller väsen som kan uppfatta sin omgivning.
    Sufismen
    Sufism: Islamisk mystik vars mål är att uppnå en inre insikt, en ordlös upplevelse av den högre sanningen.
    Sunna
    Den samlade mängden traditioner om profetens uttalanden och handlingar som vid sidan av Koranen används som en källa för islamisk rätt.
    Symbol
    Symbol, här: enligt den amerikanske filosofen Charles Sanders Peirce (1839-1914) den typ av tecken som kännetecknas av att det som förenar uttryck och innehåll är en konvention eller överenskommelse, som mellan flaggan och den nation som den står för.
    Symbolsystem
    Symbolsystem, sammanhängande system av symboler och innebörder med vilka ett antal människor kommunicerar i syfte att skapa ordning och mening i sin värld.
  • T
    Talmud
    Talmud. Det mest betydelsefulla verket inom judisk religiös tradition, efter Bibeln. Fastlägger grundläggande former för judiskt religiöst liv. Existerar i två versioner: en palestinsk (fastlagd ca. 400 e.v.t.), och en babyloniska (fastlagd 500–600-talet e.v.t.), varav den senare är den som har störst auktoritet.
    Tecken
    Tecken, figur eller företeelse med viss avsedd eller uttolkad innebörd.
    Templet
    Templet. Den stora helgedom i Jerusalem som utgjorde centrum för den gammalisraelistiska religionen (den religion som speglas i den hebreiska Bibeln) och som förstördes år 70 e.v.t., vilket ledde till en religiös omorientering och utveckling av det som brukar kallas rabbinsk judendom, vars huvudtankar återspeglas i Talmud.
    Terziner
    Terziner, versmått med ursprung i italiensk medeltid, omfattade elvastaviga jambiska rader i grupper om tre, rimmade enligt mönstret aba/bcb/cdc/ded o.s.v.
    Textkritik
    Den vetenskapliga metod med vilken man kartlägger en texts traderingshistoria.
    Textologiskt
    Textologi, det vetenskapliga studiet av texter.
    Tidigmodern tid
    Tidigmodern tid, på engelska "The Early Modern Period", är en periodbeteckning som börjat användas inom historievetenskapen under de senaste decennierna. Man brukar räkna med att den tidigmoderna perioden tar vid där medeltiden slutar, och sträcker sig fram till de stora samhällsförändringarna i samband med Franska revolutionen och det industriella genombrottet. Tidigmodern tid betecknar alltså perioden från decennierna kring år 1500 fram till decennierna kring år 1800, men de exakta gränserna varierar beroende på vilken geografisk region man talar om (och vilken forskare man talar med).
    Tidigmodern tid, på engelska "The Early Modern Period", är en periodbeteckning som börjat användas inom historievetenskapen under de senaste decennierna. Man brukar räkna med att den tidigmoderna perioden tar vid där medeltiden slutar, och sträcker sig fram till de stora samhällsförändringarna i samband med Franska revolutionen och det industriella genombrottet. Tidigmodern tid betecknar alltså perioden från decennierna kring år 1500 fram till decennierna kring år 1800, men de exakta gränserna varierar beroende på vilken geografisk region man talar om (och vilken forskare man talar med).
    Tidsbestämma
    Tidsbestämning är när en forskare med olika metoder räknar ut från vilken tid ett dokument härrör. Man brukar skilja tidsbestämning från “datering”, som är när det redan står ett daturm inskrivet I dokumentet.
    Torah
    Begrepp som kan syfta på hela den judiska läran, men i snävare betydelse på de böcker som enligt judisk tradition anses vara heligast i den hebreiska Bibeln, nämligen de fem Moseböckerna.
    Tradenter
    Tradent: Förmedlare.
    Traderingen
    Tradering: Det sätt på vilket en text förs vidare genom historien.
    Traderingshistoria
    Tradering: Det sätt på vilket en text förs vidare genom historien.
    Translatio studii et imperii
    Translatio studii et imperii (latin) betyder ordagrant ”överföring av lärdomen och imperiet”.
    Tropen
    Troper betecknar i ett liturgiskt sammanhang tillägg till de fastställda sångerna i den medeltida gudstjänsten, ofta försedda med text, mycket vanliga från och med karolingisk tid till 1100-talet.
  • U
    Uppförandepraktisk
    Uppförandepraxis: studiet av hur musik har framförts under olika tider. Det kan man studera genom läroböcker, bilder, bevarade instrument m.m.
    Upplysningen
    Upplysningen, upplysningstiden, strömning under senare delen av 1700-talet, framför allt i Frankrike, som med förnuftets och vetenskapens hjälp ville utmana traditionella dogmer och maktstrukturer.
  • V
    Varufetischism
    Varufetischism, begrepp myntat av Karl Marx (1818-1883) för att belysa hur moderna européer tenderar att uppfatta konsumtionsvaror som autonoma källor till mänsklig tillfredsställelse, i stället för att se att de representerar investeringar av andra människors arbete och naturresurser.
    Vattenmärken
    Vattenmärken: papperstillverkarna lade in märken i papperet, genom att applicera böjda ståltrådar på sildument som papperet tillverkades i. De angav tillverkare, kvalitet osv. Vattenmärkena består ofta av fantasifulla figurer: djur, symboler m.m.
    Världsbild
    Världsbild, uppfattning om universum, jorden och människornas roll i de större sammanhangen.
  • Ö
    Öre
    Öre, valör som för första gången präglades 1522, motsvarade först 3 och sedan 2 örtugar.
    Örtug
    Örtug, valör som under senmedeltiden motsvarade 8 penningar.