Rötmånadshistorier: Sensationer i skillingtryck och andra media under 1500-talet, 1800-talet och 2000-talet

Av Hanna Enefalk
Publicerad:2015-04-23 11:46

Ibland – särskilt under sommarens nyhetstorka – dyker morbida rykten och rapporter om underliga naturfenomen upp i nyhetsflödet. I juni och juli 2014 rapporterade även seriösa medier som Svenska Dagbladet om ett slukhål på Visingsö, om upptäckten av fem döda spädbarn i ett finskt källarförråd, och om fyndet av mänskliga kvarlevor i en krokodil. Dagens Nyheter rapporterade i juni 2013 att en tvehövdad sköldpadda kläckts i Texas, och i oktober 2011 spred tidningen Metro nyheten att mexikanska fiskare hittat en albinohaj vars enda öga satt mitt framme på nosen. Dras människan av naturen till det makabra eller har den här typen av mediafenomen historiska förklaringar?

Alla nyheter av den här typen1 handlar om fenomen som egentligen är av marginell betydelse i vårt moderna samhälle. Att jorden öppnar sig och uppslukar folk, fä och byggnader förekommer visserligen, men slukhål är ingen reell samhällsfara; särskilt inte i Sverige.

Att mödrar dräper sina spädbarn är lyckligtvis också mycket ovanligt. Brottsförebyggande rådet publicerade 2003 en genomgång av svenska barnmord 1965–1999, och man kunde konstatera att endast sju fall där mödrar dödat sina nyfödda kommit till myndigheternas kännedom2.

Inte heller de vilda djuren utgör något större hot i Sverige. Sedan år 2000 har en person dödats av en älg, två av björnar, och en av vargar (i ett hägn)3. Internationellt är djurattacker på sina håll ett något större problem. Saltvattenkrokodiler kan enligt en uppskattning ha dödat i snitt 50 personer årligen under perioden januari 2008–oktober 20134. Självklart är dessa dödsfall katastrofala för offer och anhöriga, men i jämförelse med till exempel rökning, trafik, mord och självmord är fyrfotadjurens bidrag till världens olycka försumbart.

Missbildningar, slutligen, är egentligen vanliga. För djuruppfödare och naturvårdare är de välbekanta, och för människor som väntar barn en inte helt obefogad källa till oro. Spektakulära deformiteter är dock sällsynta. Hos människan förekommer till exempel siamesiska tvillingar endast vid omkring 1,47 födslar av 100 0005.

Varför berättar då media historier med så liten relevans? Vad är det som gör vissa kuriositeter så attraktiva för journalister (och eventuellt deras publik)? I den här artikeln kommer jag att ta forskningen till hjälp för att undersöka medias benägenhet att återberätta dessa historier. Barnamörderskan, de monstruösa djuren och till och med slukhålen återfinns i texter som ibland är flera hundra år gamla. I det följande kommer vi att granska några sådana texter, publicerade i svenskspråkiga skillingtryck under 1800-talet.

Skillingtryck – ett av Europas äldsta massmedier

Skillingtryck associeras kanske idag endast med sorgmodiga visor, men i själva verket syftar ordet på ett medium med rötter i 1500-talet.

Tryckpressen med rörliga typer uppfanns vid 1400-talets mitt, och under det följande århundradet började man massproducera trycksaker för en allt bredare läsekrets6. Det tryckmedium som var billigast, och alltså antagligen nådde ut till den största kundkretsen, var flygbladen. De innehöll ofta nyheter eller propaganda, gärna i kombination. Många flygblad var rimmade och kunde sjungas, och det är dessa som i Sverige har kommit att kallas för skillingtryck7.

De äldsta bevarade skillingtrycken på svenska producerades under 1500-talet. Mediets verkliga guldålder inföll emellertid under 1800-talet. Nu kunde nästan alla svenskar läsa, och skillingtrycken fyllde en viktig nisch: det var i övrigt fortfarande ont om texter som vände sig direkt till vanliga bönder och arbetare8.

Under 1800-talets senare decennier blev dagstidningarna billigare samtidigt som järnvägarnas utbyggnad innebar att de spreds fortare över landet9. Men skillingtrycken konkurrerades inte ut för det – tvärtom blev de fler. Musiketnologen Eva Danielson tror att produktionen var som störst mot slutet av produktionsperioden. De sista stora årgångarna kom ut under 1910-talet, men under 1920-talet konkurrerades trycken till slut ut av modernare trycksaker10.

1.”Tvåhövdad sköldpadda fascinerar i Texas”, http://www.dn.se/nyheter/varlden/tvahovdad-skoldpadda-fascinerar-i-texas/, publicerad 27 juni 2013; ”Cyklopögd albinohaj förvånar forskare”, http://www.metro.se/udda/cyklopogd-albinohaj-forvanar-forskare/EVHkjr!7QnoZll3XVZg/, publicerad 18 okt 2011.
2.Hans Temrin & Johanna Nordlund, ”Barn som dödas av sina föräldrar”, Apropå (2003:2) s. 1–2.
3.Uppgifterna är hämtade från Rovdjurscentret De 5 Stora i Järvsö: www.de5stora.com, publiceringsdatum ej angivet. Citerad 16 juli 2014.
4.”About human-crocodile conflict”, http://www.crocodile-attack.info/about/human-crocodile-conflict, publiceringsdatum ej angivet. Citerad 25 juli 2014.
5.O.M. Mutchinick et al., ”Conjoined twins: A worldwide collaborative epidemiological study of the International Clearinghouse for Birth Defects Surveillance and Research”, American Journal of Medical Genetics Part C 157 (2011) s. 274.
6.Andrew Pettegree, The book in the Renaissance (New Haven & London 2010) s. xii–xiv.
7.Hanna Enefalk, Skillingtryck! Historien om 1800-talets försvunna massmedium (Uppsala 2013) s. 17, 21; Claes-Göran Holmberg, ”Nästan bara posttidningar”, i Karl Erik Gustafsson & Per Rydén (red.), Den svenska pressens historia I: i begynnelsen (tiden före 1830) (Stockholm 2000) s. 27.
8.Enefalk (2013) s. 18, 110.
9.Eric Johannesson, ”Med det nya på väg”, i Karl Erik Gustafsson & Per Rydén (red.), Den svenska pressens historia II: åren då allting hände (1830–1897) (Stockholm 2001) s. 182–183.
10.Eva Danielson, ”’Visan författad, satt och gjuten af Chronwall’. Om Svenska Visförlaget och bröderna Chronwall”, Sumlen: årsbok för vis- och folkmusikforskning (1981) s. 110.