Pedagogiskt material: Barnamörderskan

Av Ina Nyfelt
Publicerad:2015-06-17 12:03

Det så kallade Stureplansfallet, när en ung kvinna våldtogs av två män som sedan friades i tingsrätten, väckte stor uppmärksamhet 2006. ”Jag litade på lagen,” sa den unga kvinnan. 2007 dömdes männen i hovrätten, men advokat Elisabeth Massi Fritz, som var målsägandebiträde i hovrätten, menar att bevisen hade räckt till en fällande dom redan i tingsrätten. Debatten är ofta intensiv när det handlar om våldtäktsfall och inte sällan framförs åsikten att vårt rättssystem missgynnar kvinnor. Finns det någon historisk bakgrund till detta? Den här artikeln tar upp vad som hände kvinnor som haft sex innan de var gifta, eller råkat ut för våldtäkt, och som sedan försökte rädda sig undan straff och skam genom att föda sitt barn i smyg – och sedan faktiskt döda det. Artikeln svarar på frågan varför straffet för barnamord var så strängt och hur det hängde ihop med synen på kvinnorna.

Textmaterial

Inger Lövkrona: Barnamörderskan – lösaktig, ond eller dålig mor? Samhällets syn på barnamord från 1600-tal till modern tid

Kontext

Artikeln handlar om hur samhällets normer kommer till uttryck i lagar och domslut, och i det här fallet synen på kvinnorna. Det blir också uppenbart för eleverna hur hård den sociala kontrollen var på kvinnorna, och de får möjlighet att fundera över vilka tankar och vilken desperation de drabbade kvinnorna måste ha brottats med. Artikeln spänner över tiden 1600 till och med 1900. Vi får exempel på hur man beskrivit kvinnor som begått barnamord över seklerna och diskussionen utgår från vad dessa egenskaper som man tillskrev kvinnorna symboliserar och vilken effekt det fick. Författarens slutsats är att eftersom man enbart dömt kvinnor för barnamord, så har det kopplats samman med det kvinnliga, kvinnans sexualitet som man uppfattat som hotfull, och därmed demoniserat. I slutet på 1800-talet övergår det till att förklaras av hennes fattigdom och utsatthet, men därefter också som en konsekvens av olika sjukdomstillstånd. Samhället kan alltså inte förknippa kvinnor med våldsbrott och vägrar acceptera att kvinnor kan fatta beslut och fullfölja en medveten våldshandling.

Innehållet i artikeln ligger i skärningspunkten mellan rättshistoria och genusperspektiv, men för att fungera rättshistoriskt måste man komplettera med en hel del fakta.

Frågor om kvinnans roll i historien och hennes möjligheter och begränsningar passar in på alla våra kurser på gymnasieskolan. I ämnets syfte sägs bland annat att

Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla sin historiska bildning och förmåga att använda historia som en referensram för att förstå frågor som har betydelse för nuet och framtiden

samt 

… att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor.

I centralt innehåll för kursen 1a1 och 1b återfinns

… kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitet.

I kursen 2b finns följande nämnt som centralt innehåll

…olika syn på människors värde, på makt och på könsmönster.

Tema lag och rätt i historien fungerar att använda i exempelvis utifrån det centrala innehållet i Hi 2a Tematiska

fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen, till exempel lokalhistoria, global migration och kulturmöten, olika historiska världsbilder, synen på jämställdhet och människors värde samt resursutnyttjande och människors förhållande till naturen.

Syfte med uppgiften

Syftet med lektionen är att få inblick i hur kvinnors och mäns ställning inför lagen varit olika. Det handlar också om att förstå att de egenskaper en grupp tillskriver andra påverkar förhållningssättet till dessa människor. Dessutom kan eleverna få fundera på om diskussionen om vårt rättssamhälle idag är påverkat av historien.
Färdigheter som tränas är att empatiskt fundera över kvinnornas situation och att diskutera i samspel med andra. Dessutom att träna vetenskapligt skrivande genom att lära sig sambandsmarkörer, och skriva jämförande vetenskaplig text samt hantera referenser i utvärdering B.

Beräknad tidsåtgång är inläsning + 60 min samt ytterligare 60 om utvärdering B används.

Arbetssätt

Efter att eleverna läst artikeln, vilket kan ta tid, hemma eller i klassrummet, kan arbetet fortgå så här:

1.    Läraren bör gå igenom svåra ord och begrepp, t.ex. lönskaläge.

2.    Låt eleverna arbeta två/ tre tillsammans och att med hjälp av texten besvara följande: Varför gjorde kvinnorna något så hemskt?  Varför dömdes kvinnorna så hårt och varför tillskrev man dem så konstiga egenskaper? Vad straffade man dem för – mordet på barnet eller att de haft sex före äktenskapet? Vilket ansvar tog mannen för att ett barn blev till?

3.    Be eleverna skriva ner orden/ egenskaperna som man gav dessa kvinnor. Skriv dem i tidsordning/ tidsföljd på en tidslinje. Vem bestämde att de hade dessa egenskaper? Kvinnans familj och vänner? Spelar dessa egenskaper någon roll för hur man behandlande dem?

4.    Vad anser artikelförfattaren om 1900-talets förhållningssätt? Blev allt bra när man urskuldade kvinnorna? Vad är författarens budskap? Be varje elev skriva ner budskapet i en mening.

5.    Slå samman till dubbla grupper och låt eleverna diskutera, eller låt det bli en klassrumsdiskussion: Vilka egenskaper hade den perfekta kvinnan utifrån artikeln under den tiden ni har läst om nu? Vilka egenskaper har den perfekta kvinnan idag? Lista orden och för in på 2000-talet på din tidslinje.

6.    Läraren kan göra tidslinjen på tavlan, föra in orden, negativa eller de positiva och lämnar plats för egenskaperna för 2000-talets drömkvinna.

Utvärdering

Utvärdering individuellt skulle kunna vara

A.    Eleverna sammanfattar dagens lektion i fem punkter och avslutar med författarens budskap, gärna med en tydlig sambandsmarkör (alltså, därför, och då kan man se att, eller annan lämplig) och lämnar in.

B.    Eleverna får i uppgift att skriva en jämförande artikel mellan ett uppmärksammat våldtäktsfall, exempelvis Stureplansfallet som orsakade storm, och materialet i artiokeln. Det finns ett program från Utbildningsradion som heter Friad eller fälld i juridikens gränsland.1  2007 dömdes männen i hovrätten, men advokat Elisabeth Massi Fritz, som var målsägandebiträde i hovrätten, menar att bevisen hade räckt till en fällande dom redan i tingsrätten. 2 Be eleverna göra en historisk tillbakablick med artikeln som material. Minst tre referenser skall göras med källhänvisningar konsekvent genomförda enligt oxford- eller harvardmodellen.

De kunskapskrav som kan vara aktuella skulle exempelvis vara

E:   Eleven ger enkla exempel på, och förklarar översiktligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några enkla slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

C:   Eleven ger enkla exempel på, och förklarar utförligt, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden. Dessutom kan eleven dra några välgrundade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

A:   Eleven ger komplexa exempel på, och förklarar utförligt och nyanserat, samband mellan skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden samt argumenterar för och emot olika sätt att se på dessa samband. Dessutom kan eleven dra några välgrundade och nyanserade slutsatser om vad skeenden i det förflutna och förhållanden i nutiden kan ha för betydelse för framtiden.

(ur Historia 1b)

Loggbok/ dagbok

Under historiekursens gång kan man använda sig av loggbok/ dagbok. De sista fem minuterna av lektionen sammanfattar eleven fortlöpande vad de lärt sig under lektionen. Det kan läggas som ett worddokument eller vara en blogg. Som lärare kan man styra och hjälpa eleverna genom att skicka ut en mall med frågor som eleverna kan ha som stöd, exempelvis Vad har du lärt dig om: epokerna, historiens människor, kvinnors och mäns historia, källkritik, studieteknik i historia och massor av andra saker som man som lärare vill uppmärksamma.

1.http://folkbildning.net/amnen/samhalle/lag-och-ratt/friad-eller-falld/ Advokaten Elisabeth Massi Fritz har varit målsägandebiträde i flera uppmärksammade våldtäktsrättegångar i Sverige. Här berättar hon om vad lagen säger i fråga om våldtäkt och beskriver vilka rättigheter den utsatta har under en rättegång. Arrangör: Tjejzonen. Inspelat i november 2012.
2.http://www.svt.se/nyheter/inrikes/en-chock-nar-de-friades-i-tingsratten