Krig och kulturmöte

Av Anders Andrén
Publicerad:2010-03-15 11:49

Ismantorp kan ses som en lokal omtolkning av de romerska förebilderna. Utformningen var annorlunda, men själva principen med en militär ordning inskriven i en kosmologi var oförändrad. Borgen utgör ett av de äldsta materiella uttrycken för den norröna kosmologin, såsom den är känd i senare isländska texter. Borgen kan ses som en representation av Midgård, som i en version var byggd som en borg av urtidsjätten Ymers ögonbryn. Liksom i de romerska härlägren finns i centrum av borgen en grundläggningsgrop, som var utgångspunkt för borgens planering. Strax öster om gropen finns ett litet halvrunt hus och ett stolphål till en stor stolpe, som har stått i mitten av borgen. Stolpen kan ses som en motsvarighet till världsträdet Yggdrasil i mitten av världen. Borgen öppnade sig mot yttervärlden genom nio portar, och dessa kan uppfattas som de nio världar som omgav världsträdet.

Bakgrunden till denna lokala omtolkning av romerska förebilder var omfattande förbindelser mellan romarriket och södra Skandinavien från vår tideräknings början till 400-talet. Sambanden framträder genom bland annat romerska bronsföremål och glas i gravar, romerska vapen i stora vapenofferfynd, romerska silver- och guldmynt och i runskriften som en omtolkning av det latinska alfabetet. Relationerna mellan romarriket och södra Skandinavien har sannolikt upprätthållits på flera olika sätt. Romerska köpmän och diplomater kan ha gjort resor till Norden, och skandinaver kan ha tagit värvning i den romerska armén. Germaner fanns i det kejserliga pretoriangardet. Men framför allt fanns de i de romerska hjälptrupperna, de så kallade auxilia-trupperna. Dessa skapades under decennierna före vår tideräknings början. De var öppna för icke romerska medborgare från imperiet men också för utlänningar som skandinaver. Liksom medlemmarna i det senare väringagardet kan alltså skandinaver ha tjänat i de romerska auxilia-trupperna, och sedan återvänt till Skandinavien med nya idéer som har omsatts i lokala tillämpningar såsom Ismantorps borg.

Runblocket i Ed liksom Ismantorps fornborg ger oss bara två av många exempel på unga män som haft olika former av krigstjänst utanför sina hembygder. Men det var inte bara nordbor som begav sig till romarriket eller det bysantinska riket. Även män från Medelhavsområdet gjorde på motsvarande sätt krigstjänst i andra riken. Det mest kända fallet är grekiska legosoldater som var i persisk tjänst 401 f. Kr. De ”tiotusens” vandringar genom perserriket, efter slaget vid Kunaxa nära Babylon, är skildrade av den grekiske härföraren och författaren Xenofon i Anabasis. Greker gjorde också krigstjänst i Egypten, enligt grekiska inskrifter på egyptiska monument. Samma mönster är även känt från Kina, där nomadiska ryttare användes av många kinesiska härskare under olika perioder av landets historia.