Pedagogiskt material: Den klassiska traditionen

Av Ina Nyfelt
Publicerad:2015-06-11 15:02

Vi lever i ett samhälle som bär med sig spår från vår gemensamma historia. Ibland glömmer vi att det vi möter till och med är så gammalt som från antiken. En reklamtext kan se ut så här: ”Gillette Venus Embrace gör dig redo för rakningen som passar en gudinna. Gillettes första fembladiga rakhyvel för kvinnor omfamnar var och en av dina kurvor och tar bort praktiskt taget varje hårstrå." Vem är Venus? Eller var? Ja, hur möter vi egentligen antiken i vår vardag och hur har den kommit dit? Spelar en så gammal period i historien någon roll idag? Behöver vi känna till något som är så gammalt?

Textmaterial

Mats Cullhed: Den klassiska traditionen: om antiken efter antiken

Kontext

Artikeln handlar om hur antiken behandlats och används genom den västerländska historien. Hur förmedlingen mellan antiken och efterkommande epoker gått till och epokernas relation till den. Artikeln svarar på frågor om hur antikens ideal överlevde och hur de kom att användas. Inte minst får vi perspektiv och exempel på hur vi möter antiken i vår samtid.

Detta är något som passar väl in på ämnet historia på gymnasiet.

Under rubriken "Ämnets syfte" i kursplanen Gy 2011 hittar vi t ex. att undervisningen skall hjälpa eleverna att utveckla sin förståelse av hur olika tolkningar och perspektiv på det förflutna präglar synen på nutiden och uppfattningar om framtiden. Vidare att:

Undervisningen ska bidra till insikt i att varje tids människor ska förstås utifrån sin tids villkor och värderingar.

Därefter säger syftet angående historiebruk att:

Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning.1

Undervisningen i ämnet historia ska ge eleverna förutsättningar att utveckla sin förmåga att undersöka, förklara och värdera användningen av historia i olika sammanhang och under olika tidsperioder. 2

I kurserna Historia 1a1, 50 poäng och Historia 1b, 100 poäng, hittar man i deras centrala innehåll att undervisningen skall ta upp

Den europeiska epokindelningen utifrån ett kronologiskt perspektiv. Förhistorisk tid, forntiden, antiken, medeltiden, renässansen och upplysningstiden med vissa fördjupningar

För kursen 1b gäller även:

Hur individer och grupper använt historia i vardagsliv, samhällsliv och politik. Betydelsen av historia i formandet av identiteter, till exempel olika föreställningar om gemensamma kulturarv, och som medel för påverkan i aktuella konflikter.

I kursen Historia 2a, 100 poäng och Historia 2b kultur, 100 poäng hittar man följande centrala innehåll som skall tas upp under kursen, nämligen:

Hur historia används inom olika kulturformer, betydelsen av olika historiska teman inom olika genrer, till exempel film, litteratur och musik samt inom olika former av ungdomskultur.

För 2b gäller även:

Tematiska fördjupningar kring historiska frågeställningar av betydelse för individer, grupper och samhällen ur ett kulturhistoriskt perspektiv, till exempel idéströmningar, mentaliteter och världsbilder, konstarternas utveckling samt de skiftande kulturella formerna för kommunikation genom tiderna.

Det anges även att:

Olika konst- och kulturbegrepp i historiskt perspektiv. Möten mellan etablerad kultur och olika former av nya kulturella rörelser till och med 1900-talets populärkultur.3

Arbetet med artikeln om den klassiska traditionen har också ett idéhistoriskt perspektiv.

Syfte med uppgiften

Syftet med lektionen är att eleverna skall se vilken betydelse antiken som epok har haft på den västerländska kulturen och historien, och har än idag. Artikelförfattaren låter oss möta hur antiken påverkat allt från arkitektur till maktanspråk. I syftet ryms också elevernas medvetenhet om hur vi formas av den kultur vi lever och växer upp i. De färdigheter som lektionen tränar är att eleverna vid muntlig redovisning endast stödjer sig på bildmaterial som manus och på så sätt inser att de vågar, och kan, ha god ögonkontakt med sina lyssnare. Den lilla gruppen är en trygg början. I den avslutande utvärderingen (B) tränas argumentation.

Tidsåtgången är beräknad till inläsning + 60 minuter, och ytterligare 60 om man använder utvärdering B.

Arbetssätt

Det är möjligt för en klass på gymnasiet att under 60 minuer arbeta med artikeln på följande sätt:

1.    Då artikeln är ganska lång kan den med fördel delas upp i tre delar enligt rubrikerna:

a.    Antikens återuppståndelser, s. 1
b.    Den användbara antiken, s. 5
c.    Antiken död eller levande, s. 11

Lektionen innan den aktuella fördelas de olika sidorna under rubrikerna mellan eleverna på ett lämpligt sätt, så att de läser sin text som förberedelse inför nästa lektion.

2.    Den aktuella lektionen läses inledningen förslagsvis av läraren, alltså det som kan räknas som ingress. Därefter delas uppgifterna ut. De tre olika delarna svarar på olika frågor, som passar till respektive avsnitt eleverna läst.

a.    Hur överlevde antiken och hur överfördes den?
b.    Hur har den använts och till vad?
c.    Lever antiken idag och i så fall hur?

3.    Eleverna får i uppgift att svara på frågorna genom att samla material från sin del av artikeln. Detta kan ske i tregrupper eller individuellt.

Utvärdering 

A.    Eleverna redovisar i tvärgrupper för varandra så att hela artikeln kommer alla till del. De gör det med hjälp av att visa bilder för de andra. Enbart bilder, eventuellt kompletterade med korta fakta (ort, årtal, konstnär etc.), är tillåtet som manus för att besvara frågan eleven arbetat med. Bilderna hämtas från internet där det är tillåtet och alla bilder på Humanistportalen kan användas.

B.    Vidare utvärdering kan ske i form av en argumenterande debattartikel där eleven får välja mellan ämnet Därför tycker jag att antiken bör leva! alternativt Död åt antiken! (300–400 ord)

De kunskapskrav som kan vara aktuella skulle exempelvis vara:

E:    Eleven kan översiktligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt översiktligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

C:   Eleven kan utförligt redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med enkla omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

A:   Eleven kan utförligt och nyanserat redogöra för några historiska skeenden och händelser som har använts på olika sätt samt utförligt och nyanserat förklara varför de har använts olika. Dessutom ger eleven några exempel på olika sätt att använda historia och värderar med nyanserade omdömen deras betydelse för nutida skeenden och händelser.

(Ur Historia 1b)

Loggbok/ dagbok

Under historiekursens gång kan man använda sig av loggbok/ dagbok. De sista fem minuterna av lektionen sammanfattar eleven fortlöpande vad de lärt sig under lektionen. Det kan läggas som ett worddokument eller vara en blogg. Som lärare kan man styra och hjälpa eleverna genom att skicka ut en mall med frågor som eleverna kan ha som stöd, exempelvis: Vad har du lärt dig om epokerna, historiens människor, kvinnors och mäns historia, källkritik, studieteknik i historia – och massor av andra saker som man som lärare vill uppmärksamma.
 

1.http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&subjectCode=his&lang=sv#anchor4
2.Ibid. Se punkt 5.
3.http://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/his?tos=gy&subjectCode=his&lang=sv#anchor4