Anders von Düben (1673-1738): Narvabaletten; Symphonie. Bild: Cederström, Gustaf, Slaget vid Narva (1701). Nationalmuseum
"L'entrée des Combattants" ur Narvabaletten, med musik lånad från Jean-Baptiste Lullys "Cadmus et Hermione". Bild: Ryssarnas belägring av Narva 1558, Boris Chorikov, 1836.
Att studera och forska om musikhistoria
För några år sedan gjorde en ung student i Stockholm en förbryllande upptäckt. Per, som han hette och heter, hade just blivit sångare i en kör, Haga motettkör. Där var han med och framförde ett program med en fransk pastoral av den mycket okände kompositören Jean Desfontaine, ”La desespoir de Tirsis”. Allmänt nyfiken som han var, och dessutom specialintresserad av barockmusik, ville han ta reda på mer om denne Desfontaine. Men han upptäckte ganska snart att det knappt fanns några uppgifter alls om honom.
En sak visste han i alla fall och det var att originalnoterna till pastoralen fanns i Uppsala. De ingick i en stor samling med 1600-talsnoter på Uppsala universitetsbibliotek som går under namnet Dübensamlingen. Alltså begav han sig till Uppsala och Carolina Rediviva för att titta på dem. Med god hjälp av musikbibliotekarien på handskriftsavdelningen där fick han fram noterna och även en del annat materal som verkade kunna ha med Desfontaines pastoral att göra.
Då började han göra underliga iakttagelser. Noterna till Desfontaines pastoral bestod av ett vackert, handskrivet partitur bundet i skinn med guldornament. Men det fanns även instrumentala stämmor som låg i en helt annan kapsel. Och i samma kapsel låg även noter till ett annat stycke, med påskriften ”Ballet meslé de chants heroiques’”. En annan fransk pastoral kanske?
Men efter lite efterforskningar visade det sig att dessa stämmor hörde ihop med ett helt annat stycke som är rätt välkänt i svensk musikhistoria, nämligen ”Ballet meslé de chants heroiques”, den så kallade ”Narvabaletten”. Det var en stor segerbalett som producerades i Stockholm för att fira Karl XII:s seger vid slaget vid vid Narva 1701.
Bibliotekarien på Carolina tipsade honom då om att det precis hade kommit ut en ny CD med bland annat just Narvabaletten. Så när han kom hem med tåget från Uppsala gick han till skivaffären vid Sergelstorg och köpte CD:n. Den hette Musik på Tre Kronor och var en dubbel-CD med ett urval av musik som hade anknytning till det svenska kungahovet under 1600- och det tidiga 1700-talet. Nästan hela den andra CD:n upptogs av den 43 minuter långa Narvabaletten, tillskriven Anders von Düben (1673–1738). CD:n ingick i en stor antologi med svensk musik, Musica Sveciae. Den var utgiven av Kungliga Musikaliska Akademien och hade långa, ambitiösa kommentarer skrivna av musikforskare (klicka på ljudklippet ovan och lyssna på ett utdrag ur Narvabaletten).
Där får man veta att Narvabaletten var en comédie-balett som framfördes på det Wrangelska palatset den 6 februari 1701, som ett led i firandet av Karl XII:s seger över den ryska armén vid Narva. Hovarkitekten och överintendenten Nicodemus Tessin den yngre stod för helhetskonceptet, dräktena och dekorationerna, medan texten skriven av den franske skådespelaren Charles Louis Sevigny. För musiken stod den kunglige hovkapellmästaren Anders von Düben, som enligt skivhäftet hade komponerat musiken i fransk stil.
När vår student kom hem och lade CD:n i skivspelaren bekräftades dock hans misstankar: Narvabaletten av Anders von Düben innehöll delvis samma musik som han hade stått och sjungit med sin kör, men då under titeln ”La desespoir de Tirsis” av den mystiske Jean Desfontaine.
För vår student, som hette Per, var det här bara början: upptäckten, och intresset att att veta mer om Desfontaine och hans balett och dess kopplingar till den stora Narvabaletten gav honom ämnet till hans CD-uppsats i musikvetenskap ”Från fransk pastoral till svensk segerbalett. Om sambandet mellan Jean Desfontaines ’La Desespoir de Tirsis’ och Anders Dübens ’Ballet meslé de chants heroiques’”, där han kunde visa att Anders Dübens stora Narvabalett till stor del bestod av musik hämtad från Desfontaines pastoral, men även från den mer kände fransmannen Jean-Baptiste Lullys opera ”Cadmus et Hermione”.