Jakten på paradiset

Av Åsa Ahrland
Publicerad:2011-03-24 11:02
Fig. 1.

Figur 1. Rogslösadörren, Rogslösa kyrka, Östergötland.

Fig. 2.

Figur 2. Rogslösadörren, detalj.

Fig. 3.

Figur 3. Detalj av dörrens övre del.

Många besökare fascineras av dörren in till Rogslösa kyrka i Östergötland. Med sin rika utsmyckning ger den prov på den medeltida smedens stora tekniska skicklighet och konstnärskap. Men vad visar egentligen kyrkdörren från 1200-talet? Nere till vänster är en figur i färd med att sticka en långt och spetsigt föremål i någon annan. Alldeles bredvid ser vi en orm och ett träd, och ovanför trädet tycks en människa sväva i luften. Till höger står en bevingad person med en eldsprutande drake framför sig. Fältet längst upp visar en man som blåser i ett horn, ett par mindre fyrfota djur, en fågel och ett hjortdjur. Figuren med svans och bockfötter är uppenbarligen djävulen som bestraffar en syndare, figuren ovanför trädet har tolkats som en frälst själ på väg uppåt och den bevingade figuren skulle kunna vara en illustration av ärkeängeln Mikael som besegrar djävulen i form av en drake, som det beskrivs i Uppenbarelseboken. Trädet föreställer förmodligen livets träd, eller möjligen kunskapens träd, två starkt symbolladdade motiv inom den kristna traditionen.

Den övre bilden på dörren är en jaktscen med en jägare med ett jakthorn och (numera avbrutet) svärd. Att jakten tycks ske med hjälp av en hund och en fågel, liksom att villebrådet ser ut att vara en kronhjort, ger vid handen att det är en herreman. Högviltsjakt fick länge bara bedrivas av kronan och frälset och en kronhjort var bland det förnämsta man kunde fälla. Djur har ofta fått representera människans föreställningsvärld på olika sätt genom historien. Kronhjorten är till exempel en vanlig symbol för Kristus och inom den medeltida kyrkokonsten förstärks symboliken ofta med ett så kallat skriftband i djurets mun. Men det finns också en annan stark symbolik i scenen, nämligen att det är en bild av det himmelska paradiset, dit den frälsta själen i fältet nedanför är på väg. Dörren påminner oss om att människan antingen kan nå himmelriket eller drabbas av helvetets alla kval. Men hur kan en jaktscen vara en bild av paradiset, där den gängse bilden är att människan lever i harmoni med allt levande, växter och djur?

Det mytiska paradiset

För att förstå det måste vi söka oss långt tillbaka i tiden till de gamla kulturerna i det område i Mellanöstern som ibland kallas för den bördiga halvmånen, dvs. det som idag är Egypten, Israel, Jordanien, Libanon, Syrien, Turkiet, Iran och Irak. Härifrån är själva termen paradis hämtad, ursprungligen pairidaeza på persiska, som sedan blev paradeisos på grekiska, vilket betyder inhägnad eller inhägnat område.