Altarskåpet i Litslena i tre olika förvandlingar. Överst den innersta med skulpturer, därefter den andra med målerier, och till sist det stängda altarskåpet. Foto: Jan von Bonsdorff
Den medeltida kyrkan i Litslena ligger i Uppland mellan Enköping och Uppsala.
Litslena altarskåp har daterats till 1400-talets sista decennier, och anses vara ett exportarbete från Nordtyskland, antagligen Lybeck. Skåpet är en dubbeltriptyk, och har alltså dubbla flygeldörrar med välbevarade målningar och även bemålad predella (se förklaringar till beteckningarna på s. 3). Skåpets corpus består av fem partier varav den mittersta nischen innehåller Maria med Jesubarnet. I corpus övre register på båda sidor om mittpartiet står fyra apostlar; Paulus, Petrus, Andreas och Bartholomeus. I nedre registret; Johannes Döparen, Anna Självtredje (S:t Anna med sin dotter Maria och Jesusbarnet), S:t Erik och S:t Olof. Flygeldörrarna upptas av apostlar och helgon i två register. Hela övre registret upptas av de tolv apostlarna.
Målningarna på de inre flygeldörrarna framställer på vänstra dörren berättelser ur Maria liv och död. Högra dörren visar istället passionshistorien. Målningarna är uppdelade i två register med fyra scener per dörrsida. Mitt på varje dörrsida på bården mellan målningarna sitter fyra rundlar framställandes varsin profet; Jesaja, Jeremia, Habakuk, och Daniel.
På flygeldörrarnas yttersidor som framträder när skåpet är helt stängt finns två scener; Golgata till vänster, och Gregori mässa till höger, vilka upptar hela dörrarnas yta. Under dessa framställningar finns på predellan målat Kristus som smärtoman, med två änglar på vardera sida som håller upp Kristus mantel och svärdet och liljan. Vidare är även de fyra kyrkofäderna återgivna på båda sidor om Kristusmotivet.
Framställningen av Maria anses återge ett äldre stilintryck från 1300-talets Himmelsdrottning. Målningarna på Litslenaskåpets dörrar anses vara utförda av samma mästare som målade altarskåpet på Sigtuna kyrkas huvudaltare. Detta altarskåp från sent 1400-tal tros ha skulpturer inspirerade av ett äldre stilspråk från tidigt 1300-tal, vilket kan betyda att skåpet tillverkades med en äldre, kanske lybsk förebild. Målningarna på flygeldörrarna är dock samtida med tillverkningen av skåpet, och alltså även samtida med Litslenaskåpet. Mästaren som tillverkat altarskåpet i Litslena kyrka — säger en del forskare — kan ha varit mästare och lärare för Haakon Gulleson som sedan flyttade norrut till Hälsingland, och därefter är känd för att ha producerat en mängd helgonskåp.
Sidan 2 och sidan 3 innehåller bilder på en modell av skåpet.
Om altarskåpet i Litslena (The Litslena Altarpiece). Vi rekommenderar Firefox för att se filmen.