1 juni: Att få Europa på hjärnan

Av Elisabeth Niklasson
Publicerad:2015-06-01 10:31
Bild 2.

Bild 2. Europeisk symbolik på Euromynten.

Bild 3.

Bild 3. Bänk från Apartheidperioden i Sydafrika.

Om grundvärderingarna och konsekvenserna för dessa budskap inte varit så skrämmande, hade faktumet att dessa rasistiska och euroskeptiska falanger på något sätt lyckas sluta upp om en idé om ett gemensamt europeiskt arv varit lite rörande. Nu är det visserligen inte EU de talar om utan Europa, en viktig skillnad.

Det tredje sammanhanget är just inom EU och då särskilt inom kulturpolitiken, där en parallellitet i förhållningssättet till Europa har uppstått. Kulturarv och arkeologi har funnits med i gemenskapens dokument, debatter och politiska tal ända sedan 1970-talet.

Vid sidan av symboler som en flagga, hymn och gemensam valuta, har fysiska lämningar setts som utmärkta bevis för EU-medborgarnas regionala, nationella och europeiska rötter: en grund för en gemensam identitet. Detta nationalistiskt inspirerade angreppssätt, där den samtida ordningen legitimeras med hänvisning till det förflutna, är dock något EU försökt göra upp med under det senaste decenniet. Fokus har förflyttats till samtiden och till europeiska värderingar, medan homogeniserande begrepp som europeiska rötter och identitet har tonats ner. Som kulmen på denna utveckling lanserades förra året en agenda för kulturarv där tonvikten istället ligger på deltagande, kommunikation och pluralitet.2 Jag har därför med viss häpnad följt den parallella utvecklingen inom vilken Kommissionen antagit initiativ som det europeiska kulturarvsmärket,3 riktat till platser som relaterar till Europas integration och historia i bred bemärkelse. Arkeologiska platser som romerska Carnuntum i Österrike har till exempel tilldelats märket.4 Fokus ligger på att europeisera det didaktiska innehållet för besökarna, snarare än på restaurering, forskning, eller på att betona att platserna har unika kulturhistoriska värden. Ett kulturarvsskapande med homogeniserade anspråk, med andra ord. I samma anda uttalade sig nyligen EUs nya kommissionär på kulturområdet, den ungerska Fideszpolitikern Tibor Navracsics, om europeisk identitet. Han valde att måla ut européernas dåliga självkänsla som en orsak till Euro-krisen, deras oförmåga att trots ett rikt kulturarv finna styrka i den europeiska identiteten.5 I en diskursiv kullerbytta balanserar han mellan en nationalkonservativ euroskepticism och en traditionell EU-retorik, där de nationella berättelserna beskrivs som åtskilda men ändå sammanhörande, förenade genom de gemensamma rötterna och dragen i den europeiska identiteten.

Dessa till synes disparata exempel har ett antal gemensamma nämnare. De relaterar alla till frågan: var kommer du ifrån? Under perioder av social och ekonomisk instabilitet ökar begäret att förankra samtida uppfattningar om ”vi” och ”dom” i ett bekräftat ursprung. Att arkeologi och kulturarv då aktiverats inom konstellationer som har ett politiskt intresse i att föra fram en idé om ett gemensamt europeiskt arv är inte konstigt. Omvänt, när begrepp som Europa hamnar i fokus inom offentlig diskurs kan man förvänta sig att de också gör de inom arkeologisk forskning (mig själv inkluderad).

Problemet uppstår när vi tänker kategorier som Europa utan att tänka efter och svarar på frågor som kanske aldrig borde blivit ställda.

Ingenstans i de sammanhang som lyfts ovan ställs Europabegreppet på sin spets. Vad är Europa? Talar vi om Europa som en idé, en kulturellt definierad enhet, en geografisk avgränsning och/eller den samtida politiska sammanslutningen EU? Varken som landmassa eller kulturellt område har Europa varit en stabil enhet under historien. Olika maktsäten har ofta införlivat arkeologiska platser skapade utanför kontinentens gränser (till exempel romerska lämningar) i ett europeiskt arv medan folken på platsen har uteslutits. Samtidigt har tusenåriga moskéer inom ett geografiskt Europa införlivats, medan religionen islam setts som icke-europeisk. Och vad är en europé? En person som har ett EU-pass, en som bor på kontinenten eller en som har ’rätt’ kulturarv, religion eller utseende? Allt är intimt sammankopplat men olika svar har olika konsekvenser.

Europa är en sliten kategori inom arkeologi såväl som andra ämnen. Med grund i 18- och 1900-talets diskurser om Europa som en unik civilisation, följde de första stora narrativen om Europas förhistoria en framstegsbana som nådde sitt crescendo i den västerländska moderniteten. Oavsett om det rörde sig om ett ofördärvat barbariskt ursprung eller reinkarnationen av den klassiska antiken ansågs européer ha vissa fördelaktiga egenskaper som skiljde dem från andra, kulturellt och fysiskt. Nationalstaterna är och har alltid varit det huvudsakliga ramverket inom arkeologi, men många förbiser att Europa har varit en naturlig förlängning av dessa. Därför blir arkeologisk forskning om en europeisk identitet i allmänhet och studier baserade på förhistoriskt europeiskt DNA i synnerhet, extra laddade. När Europa används omväxlande som ett geografiskt och kulturellt begrepp, samtidigt som dagens Europa eller européer får utgöra jämförelsematerial alternativt slutpunkt i studierna, inbjuder man till förståelser som bygger på förutfattade meningar och ingrodda kategorier. Detsamma gäller för EU, där det finns en strävan efter öppenhet och inkludering men en stark tendens till att falla tillbaka på idén om Europa som avgränsat av ett etniskt och kulturellt förflutet. Att öka kunskapen om förhistoriska människors liv och samhällen är viktigt, men så länge arkeologer och politiker inte karaktäriserar kategorier som ’Europa’ på ett tydligare sätt, finns det goda förutsättningar för ultranationalistiska grupper att sluta upp kring idéer om europeiskhet som ett acceptabelt tillägg till idéer om nationell och rasbaserad ’renhet’.

Jag tycker fler borde få Europa på hjärnan.

2.http://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=CELEX:52014XG0614%2808%29
3.http://ec.europa.eu/programmes/creative-europe/actions/heritage-label/index_en.htm
4.http://www.carnuntum.co.at/park-en/visiting-carnuntum/european-heritage-label
5.http://www.svd.se/kultur-starker-eus-identitet_4465779
  • 1
  • 2