Rötmånadshistorier: Sensationer i skillingtryck och andra media under 1500-talet, 1800-talet och 2000-talet

Av Hanna Enefalk
Publicerad:2015-04-23 11:46
Could not load video!

Fig. 2. Vissamlaren och författaren August Bondeson publicerade år 1903 en melodivariant av ”Pigan som trampade på brödet”. Klicka för att höra en tolkning på fiol av Hanna Enefalk.

Fig. 3.

Fig. 3. Texten till "Pigan som trampade på brödet".

Rädslan för barnamörderskor hörde hemma i ett djupt religiöst och starkt hierarkiskt samhälle. Etnologen Inger Lövkrona skildrar barnamordet som något som uppfattades som ett hot mot hela samhällsordningen. Den sexuella synden riskerade att nedkalla Guds straffdom över samhället, och att kvinnor i hemlighet tog sig rätten över andras liv och död var en utmaning mot både statsmakten och det lokala husbondeväldet20.

Idag torde dessa uppfattningar ha förlorat det mesta av sin relevans. Orsakerna till barnamord har också mer eller mindre utplånats i Västeuropa: kvinnor har tillgång till preventivmedel och abort; uppfattningen att det är skamligt att få barn utanför äktenskapet har mer eller mindre försvunnit; risken för ensamstående mödrar att hamna i ekonomisk misär har minskat kraftigt. Vad är det då som gör att de enstaka kvarvarande barnamorden fortfarande väcker sådant intresse?

Även idag krävs det av allt att döma att mer än ett barn tagits av daga för att nyheten ska ses som en sensation. De fall under de senare åren där en mor misstänks ha dödat bara ett av sina barn har skildrats ganska sansat i svenska medier.

Det som verkligen verkar få igång journalisterna är återfallsförbryterskorna. Sommaren 2010 rapporterade bland annat Expressen att en fransk kvinna dödat och gömt åtta spädbarn. Grannarna visste ingenting. ”Men om morden har chockat byn så har motivet upprört grannarna – och resten av världen – ännu mer”, skrev tidningen. ”Hon arbetade som vårdbiträde – men vägrade att skaffa p-piller21.”

I detta fall verkar alltså det upprörande vara att en kvinna, anställd inom vården dessutom, vägrar agera rationellt. Underförstått måste vara att en normal kvinna tar ansvar för följderna av både sin och sin mans sexualitet. Den franska barnamörderskans brott var att hon inte använde preventivmedel. Att hennes man kunde tagit på sig detta ansvar nämns inte av kvällstidningen. Barnafadern är lika oskyldig som i skillingtrycket.

Enligt många forskare var det framför allt under 1800-talet som moderskärleken lyftes fram som en central känsla22. Under tidigare århundraden försökte präster och makthavare få familjer att hålla ihop genom att hänvisa till Bibeln och andra auktoriteter. Från och med slutet av 1700-talet spreds emellertid tanken att en familj inte skulle bygga på tvång uppifrån, utan på kärlek. Dessvärre förde tanken med sig nya begränsningar för kvinnor. Kärleken blev nämligen kvinnans ansvar, och den som inte ville eller kunde ägna sitt liv åt omsorg om man och barn utpekades som onaturlig23. Den kärlekslösa, icke omvårdande modern blev därmed ett monster.

Innan modersrollen fick sin framskjutna ställning var det kvinnors angrepp på den hierarkiska samhällsordningen som dömdes hårdast, inte bristande moderskärlek. Ett exempel hittar vi i nästa visa: Wisa om en Flicka, genom högfärd bedragen att trampa på twenne brödkakor wid gåendet öfwer en liten dy. Visan utkom i en mängd tryck både i Sverige och i Finland. Det äldsta bevarade och daterade trycket är från 1759 och det yngsta från början av 1900-talet24.

En melodivariant publicerades av vissamlaren och författaren August Bondeson år 1903 (klicka på musikfilen, fig. 2). 25

 

 

 

 

20.Lövkrona (2004) s. 17, 146–147, 180, 197.
21.”Därför dödade hon barnen”, http://www.expressen.se/nyheter/darfor-dodade-hon-barnen/, publicerad 30 juli 2010.
22.Merry E. Wiesner-Hanks, Gender in history: global perspectives (2nd ed. Chichester 2011) s. 46.
23.Ang. 1800-talets förändrade könsroller, se t.ex. George Mosse, Nationalism and sexuality: respectability and abnormal sexuality in modern Europe (New York 1985); Thomas Laqueur, Making sex: body and gender from the Greeks to Freud (Cambridge Mass. 1990); Anthony Giddens, Intimitetens omvandlingar: sexualitet, kärlek och erotik i det moderna samhället (Nora 1995); A companion to gender history, red. Teresa A. Meade & Merry E. Wiesner-Hanks (Malden 2006) s. 459–472.
24.Ulrika Gunnarson, ”Med sorgsen ton jag sjunga vill/Flickan (pigan) som trampade på brödet”, Noterat 12 (2004). Se även Ingrid Schellbach-Kopra, ”Flugblattlieder in Finnland zwischen Schriftlichkeit und Mündlichkeit”, i Hildegard Tristram (red.), (Re)Oralisierung (Tübingen 1996).
25.August Bondeson, August Bondesons visbok: folkets visor, sådana de leva och sjungas ännu i vår tid (Stockholm 1903, omtryckt 1940).