Namnet "Terff" återfinns i kronans jordeböcker från 1500-talet.
Geometrisk Charta öfwer Graneberg. Belagit uti Uppland, Upsala Lähn, Trögd Härad och Litzlena Sockn, afmätt Åhr 1731... Foto: Lantmäteriets
historiska kartor.
Detalj ur: Geometrisk Charta öfwer Graneberg. Belagit uti Uppland, Upsala Lähn, Trögd Härad och Litzlena Sockn, afmätt Åhr 1731...
Foto: Lantmäteriets historiska kartor.
Så kusinen och jag bestämde oss för att gå på en äventyrlig upptäktsfärd – precis som vi så ofta gjorde som barn. Ner till ”fängelsehålan” bar det av, som när jag var liten var ett oerhört skrämmande och mörkt ställe där min mormor hade sylt, saft och annat som behövdes förvaras svalt, men där vi barn trodde att man för länge sedan låste in stygga människor, och vem visste om inte några gamla människoben låg kvar i något hörn. Kusinen och jag gick alltså ner i stora husets källare. Jag tog bilder av de små stenmurade rummen som jag senare visade för en arkeolog, vilken tyvärr inte kunde säga något om huruvida det var en medeltida stenläggning eller tidigmodern utan att själv ha varit på plats.
Så i torsdags när jag satt i Riksarkivets personalmatsal i Marieberg och lunchade med Hanna Källström, forskare på projektet Det medeltida Sverige – en del av vårt gemensamma kulturarv, som huserar på Riksarkivet, ja då dök Graneberg upp ganska naturligt i diskussionerna. Projektet kartlägger nämligen den medeltida bebyggelsen i Sverige, och är således oerhört spännande. Jag berättade för Hanna, som jag träffade första gången på Riksbankens jubileumsfonds konferens ”Forntiden i framtiden” i augusti i år, just om min kusins och mina funderingar på huruvida Graneberg kunde ha medeltida anor. Efter lunchen återgick jag till min rätta plats i forskarsalen efter att ha brutalt inkräktat på de stackars arkivariernas ”historiker-fria-tid” i lunchrummet. När jag precis skulle sätta mig ner och studera några mycket fascinerande dokument från Målar och Bildhuggare Akademien från 1770-talet, ja då dök Hanna upp igen och drog mig tillbaka över tvåhundra år i en handvändning.
Hon gav mig nämligen två kopior från ett av Det medeltida Sverige projektets häften, i vilka hon funnit Litslena socken och Graneberg (DMS 1:9 Fjädrundaland 2010). Lyckan var gjord! Hjärtat slog snabbare. Där stod att sockenkyrkan hade tre gårdar på denna plats 1538 och 1547, vid det gemensamma namnet Terff, enligt kronans jordeböcker. Av kartan i häftet att döma, verkar gårdarna vara närmare stora husets nuvarande lokalisering, än uppe vid 55:an där arkeologerna hittade de förhistoriska boplatserna. En ledtråd, kanske till och med ett belägg för min och kusinens tes!
Jag sitter och skriver detta inlägg en solig lördag i mitt kök inne i Uppsalas historiska kvarter och jag har precis sökt i NAD – Nationell Arkivdatabas - på sökordet ”Landskapshandlingar Uppland” och efter lite digitalt bläddrande funnit Terff i kronans jordeböcker. 1500-tals-handskriften är inte helt lätt att tyda (se beskuren del ovan till höger), jag behöver lite mer tid att bli bekant med jordeböckernas terminologi. Men vilken helt fantastisk känsla – där tittar Graneberg på mig från mitten av 1500-talet – gården fanns i alla fall under Gustav Vasas tid!
I Lantmäteriets historiska kartor, fanns kartan här bredvid över Granebergs ”sätesgård” 1731. I texten som finns på kartan står också om att det tidigare varit tre hemman på gården som hetat ”Tarf”, samt att den varit i kronans ägo vilket förklarar hur den kunde doneras till Knut Posse på 1630-talet. På kartan ser man stora huset med de två separata flyglarna, en som står kvar än idag, den andra som flyttades nästan en kilometer bort någon gång på slutet av 1800-talet tror jag att det var.
Litslena kyrka ligger angränsande till gården. Roligt nog har en av redaktörerna till Humanistportalen Jan von Bonsdorff med sin kollega Jessica Fröberg gjort en jättefin film om altarskåpet som installerades i just i den kyrkan under slutet av 1400-talet. Bara tänk tanken en kort liten stund, hoppa in i tidsmaskinen och visualisera männen, kvinnorna och barnen som bebodde de tre gårdarna som utgjorde Terff på 1540-talet, då de varje söndag var i kyrkan och såg exakt samma altarskåp som Jan och Jessica analyserar och diskuterar så intresseväckande i filmen.
Och framför samma altarskåp stod jag för tio år sedan och läste en av mormors dikter på morfars begravning. En dag ska jag skriva Granebergs historia – det lovade jag mormor och morfar. Och jag kommer att vara dem evigt tacksam för deras förståelse och entusiasm inför mitt historieintresse – utan deras nycklar till gårdens historia hade jag kanske aldrig hittat nyckeln till min.