Figur 2. Förenklade släktträd vilka visar ett urval av den moderna människans närmaste släktingar, samt a) ungefärliga tidpunkter för när olika arters senaste gemensamma förfäder levde b) Förstoring av släktskapsförhållandena mellan moderna människor och dess närmaste släkting Neandertalare. Människans kulturella förmåga är troligen minst 200 000 år gammal men observationer av fynd från Neandertalare stöder hypotesen att vår unika kulturella förmåga kan vara åtminstone 550 000 år gammal.
Klicka på bilden för att se den bättre.
Av alla hittills kända människo-fossil från förhistorien är Neandertalaren den moderna människans närmaste släkting. Om man vill bestämma åldern för när den unikt mänskliga kulturella förmågan uppstod bör man inte bortse från möjligheten att även Neandertalarna hade en snarlik eller åtminstone en ur ett historiskt perspektiv alldeles unik kulturell förmåga. Neandertalarna kunde till exempel, liksom människor i den afrikanska mellanstenåldern, producera verktyg genom Levalloisteknik. De delar även den nya FOXP2 genvarianten med den moderna människan. Detta innebär att vi inte kan utesluta möjligheten att även Neandertalare hade en kulturell förmåga lik den moderna människans. Om både den moderna människan och Neandertalarna hade denna unika kulturella förmåga är den enklaste förklaringen bakom dess uppkomst att den uppstod senast vid tidpunkten då Neandertalarnas och den moderna människans senaste gemensamma förfader levde för åtminstone 550 000 år sedan (figur 2).
Då schimpanser saknar denna unika förmåga måste den unika kulturella förmågan uppstått senare än människans och schimpansens gemensamma förfader som levde för drygt 6 miljoner år sedan. Men, denna förmåga till kultur är ändå gammal, och förmodligen utgör tidpunkten runt 200 000 år sedan en nedre gräns för när denna förmåga uppstod. Men det är, som sagt, möjligt att den uppstod för mer än 550 000 år sedan. Det är inte ens uteslutet att denna förmåga uppstod ännu tidigare, hos andra hominider. För att kunna göra dessa bedömningar måste vi försöka förstå vad denna kulturella förmåga är och hur den manifesteras.
Varför tar det så lång tid?
Varför tog det så lång tid för till exempel skrivkonsten eller jordbruket att uppkomma?
En möjlighet är att kulturella företeelser ofta uppstår helt oberoende av varandra med en viss sannolikhet i varje generation. Om dessa sannolikheter är mycket små kommer det ta lång till innan exempelvis skrivkonsten uppstår. Denna förklaring skulle göra kulturförändringen oberoende av den redan existerande kulturen, vilket strider mot många empiriska exempel av hur kulturförändring beror på tidigare kulturer. Men den kanske inte ska avfärdas helt och hållet då slump säkert spelar en viss roll i hur kulturer förändras.
En annan möjlighet är att kulturell evolution är starkt beroende av redan existerande kultur, det vill säga kumulativ kulturell evolution. Detta ger en annan möjlig förklaring till att det tog så lång tid för människan att utveckla avancerade kulturer. Här förändras kulturen i små steg där varje steg är beroende av den tidigare kulturen.