Mynt öppnar ett fönster mot medeltiden

Av Kenneth Jonsson
Publicerad:2011-03-23 15:51
Fig. 9.

Fig. 9. Albrekt av Mecklenburg 1364–1389. Stockholm. Penning. Diameter 13 mm.

I Sverige infördes tidsbegränsade mynttyper omkring 1200 i såväl Svealand som i västra Götaland. De gotländska mynten, däremot, var inte tidsbegränsade och säkerligen extra populära tack vare detta faktum. Under 1200-talets första hälft regerade kungarna normalt så kort tid att det räckte med att byta typ vid regentskiften. Vid mitten av 1300-talet förändras skatternas sammansättning, som dessförinnan i princip bara innehållit en typ till att bestå av flera typer. Det visar att staten inte längre kunde kontrollera myntcirkulationen utan folk använde fler än en mynttyp. Följden blev att staten tvingades att överge systemet med myntindragningar. Fr.o.m. nu behövde man inte byta typ titt och tätt utan t.ex. penningarna som präglades i Stockholm hade därefter samma motiv under mer än 150 år (fig. 9).

Den vikingatida myntningen i Sigtuna var omfattande, man kan beräkna att ca. 2 miljoner mynt präglades under tre decennier. Den medeltida myntningen på fastlandet ca.1150–1250 var betydligt mindre. Det gjorde att mynt var en bristvara och främst kom att användas i städerna och vid handelstransaktioner. Det betydde att skatter och andra pålagor normalt fick betalas med varor. Under äldre medeltid var myntningen så omfattande på Gotland att mynt säkerligen redan då fanns i vara mans ägo. Gotländska mynt exporterades också i betydande omfattning runt hela Östersjön.

Under 1900-talet började man att lägga in värmerör under golvet i kyrkorna för att folk skulle slippa att frysa under den kalla delen av årstiden. I samband med det genomfördes ofta en arkeologisk utgrävning och då hittade man normalt ett stort antal mynt. Dessa mynt har Henrik Klackenberg använt sig av för att studera hur bruket av mynt på landsbygden ökade under medeltiden. Mynten såg han som ett resultat av offerspill, när mynt som offrats på altaret, en Mariabild eller en helgonstaty trillade ner mellan golvplankorna eller på annat sätt försvann på golvet. Hans undersökning visade att myntanvändningen stadigt växte under medeltiden. Fler och fler kom därmed i kontakt med mynt och varuutbytet underlättades betydligt när man hade en gemensam värdemätare i form av mynt och inte längre måste byta en vara mot en annan.

Till en stor del av de transaktioner som görs idag används inga pengar i form av mynt eller sedlar. Pengarna finns bara på konton och ligger inte lagrade i form av fysiska mynt eller sedlar. Innan sedlar började ges ut vid mitten på 1600-talet skedde alla betalningar med mynt i fysisk form. I förhållande till ekonomins storlek krävdes det därför att betydande mängder mynt präglades. Före 1900 har det i Sverige präglats mer än 1.000.000.000 mynt. År 1628 präglades det mynt till en vikt av ca. ett kilo (koppar) per innevånare i Sverige - ett svårslaget rekord även i modern tid. Under medeltiden, d.v.s. före 1520, har det präglats mer än 100.000.000 mynt, dubbelt så mycket om man räknar in myntningen i Lund som då hörde till Danmark.

Den första gången som man vet att en valör präglades i mer än 1.000.000 ex. är myntningen av penningar i Stockholm 1479 resp. 1480. Att mynträkenskaperna är bevarade från dessa år är en lycklig slump och miljonupplagor kan därför ha förekommit redan på 1300-talet.

De flesta mynten som präglats blev efterhand nedsmälta och de som fram till idag har hittas i skatter är en bråkdel av den ursprungliga myntningen.