Litteratur för folket? Det tryckta ordets intåg i det tidigmoderna Tyskland

Fig. 1. "Eygentliche Beschreibung aller Stände auff Erden, hoher und nidriger, geistlicher und weltlicher, aller Künsten, Handwercken und Händeln Durch d. weitberümpten Hans Sachsen gantz fleissig beschrieben u. in teutsche Reim en gefasset", Hans Sachs, Jost Amman, 1568, Frankfurt am Mayn.

Fig. 2. Bild av "Der Papyrer" ur "Eigentliche Beschreibung aller Stände auf Erden", 1568.

Fig. 3. Bild av "Der Buchbinder" ur "Eigentliche Beschreibung aller Stände auf Erden", 1568.

Fig. 4. Bild av "Der Schriftgiesser" ur "Eigentliche Beschreibung aller Stände auf Erden", 1568.

Ny teknik

Ich bin geschicket mit der press
So ich aufftrag den Firniss ress/
So bald mein dienr den bengel zuckt
So ist ein bogn papyrs gedruckt
Da ducrch kompt manche Kunst an tag/
Die man leichtlich bekommen mag.
Vor zeiten hat man die bücher geschriebn/
Zu Meinz die Kunst ward erstlich triebn.

(Boktryckeri. Das Ständebuch, Frankfurt am Main, 1568, fig. 1)

Under andra hälften av 1400-talet fick Europa genom Johan (Johannes) Gutenberg (ca. 1400–1468) helt nya möjligheter att sprida det skrivna ordet. En teknisk innovation möjliggjorde att texter kunde mångfaldigas och spridas bland långt många fler människor än de handskrivna kopior som producerades i skrivarverkstäder runt omkring i Europa. Gutenberg skapade i sin verkstad i Mainz en tryckpress med rörliga typer som kunde flyttas och återanvändas ett snart sagt oändligt antal gånger.

Hans uppfinning uppstod på intet sätt i ett vakuum utan var snarare en vidareutveckling av de plåtar och träsnitt som brukats under medeltiden. En förutsättning för användningen av en maskin som snabbt kunde göra identiska kopior av en och samma text var dessutom att produktionen av billigt papper kom igång i Europa under senmedeltiden. Även pappersmakaren – der Papyrer – beskrivs i Das Ständebuch av Sachs och avbildas detaljrikt av Amman (fig. 2) liksom också t.ex. bokbindaren (fig. 3) och bokstavsgjutaren (fig. 4).

Knappt hundra år efter Gutenbergs första tryck hade lämnat pressen i Mainz hade alltså flera nya yrkeskategorier etablerats (liksom en växande marknad av läsare), och de integreras med självklarhet i Das Ständebuch1.

Reformation och läsande

Både boktryckarkonsten och pappret var av asiatiskt ursprung men fick betydelse för européerna först när behovet av mångfaldigande och spridning av olika texter växte i takt med ökat resande och handelsutbyte liksom en ständigt växande administration i städerna. Även om texter på latin länge dominerade marknaden och religiösa skrifter kom att prägla reformationstidens Europa, trycktes en mängd kortare och längre texter på de olika folkspråken och dessa ökade snabbt i antal under 1500-talet. Det var dock i de tyskspråkiga länderna framför allt reformationen av den katolska kyrkan som bidrog till att sprida det tryckta ordet. Ingen nådde samma spridning i det tyskspråkiga området som Martin Luther, och kanske var det hans stora genomslagskraft som gjorde att man i det tyska riket inte kunde finna någon stor diktare som Shakespeare eller Cervantes under denna tid. Luthers latinska texter översattes snabbt till tyska – men även till andra språk – och både kortare och längre texter trycktes och spreds med en hastighet som aldrig varit möjlig utan tryckpressen och ett förbättrat infrastrukturellt nätverk för distributionen av texter.