Fig. 1. Så kallad “Apoxyomenos” (“Skraparen”), marmor, romersk kopia från första århundradet e. Kr. efter en grekisk förlaga från ca. 320 f. Kr. av Lysippos, Musei Vaticani, Rom.
Vi inleder serien med en översättning av en text på gammalgrekiska. Den heter på grekiska Peri gymnastikes. Författaren är Philostratos, ett namn som står för flera personer ur samma släkt, alla verksamma under romersk kejsartid (100-200-talen e. Kr). Översättningen har gjorts av docent Paavo Roos, Lund, och är utgiven på Åströms förag under hösten 2010. Skriften är nr 22 i förlagets s. k. Klassikerserie. I denna serie utges latinska och grekiska texter både i original och översättning: originalet på vänstersidor och översättningen på högersidor. Det är den enda utgåvan i Skandinavien av grekiska och romerska författare som presenterar både originaltexten och översättningen.
Peri gymnastikes kan översättas med ”Om tränarkonsten”. Texten handlar inte om träning ur idrottsmannens perspektiv utan ur tränarens (gymnastes med det grekiska ordet).
Efter en översikt (1) över de grekiska tävlingsidrotterna (friidrotter enligt modern terminologi) följer ett parti om hur man enligt författaren skall uppfatta det tränaren gör: som en vetenskap som står i ett bestämt förhållande till andra vetenskaper (2). Därpå följer ett kort avsnitt om idrottsträningens historiska bakgrund (3). Sedan kommer en lång utläggning om hur den person som skall tränas skall vara fysiskt konstituerad för att träningen skall falla bäst ut, med hänsyn till de krav olika idrottsgrenar ställer (4). Här sägs mycket som speglar grekisk syn på kropp och kroppslighet och även kroppens estetik, och det framgår hur lätt grekernas tankar övergick från en levande kropp till en kropp återgiven i en skulptur. Denna textdel hör till det intressantaste i skriften. På slutet kommer ett avsnitt om hur tränaren bör uppträda gentemot den tränade, och vilka rekommendationer han bör ge i vilka situationer (5). I detta sammanhang behandlas en hel del dietföreskrifter. Allt som allt är detta en skrift som låter den antika grekiska idrottsträningens med tiden starkt professionaliserade karaktär framträda på det tydligaste vis. (Fig.1) Vi återger här två partier ur skriften: ur 2 och 4 enligt ovan. Noterna ansluter till noterna i Roos’ översättning.
Azul Tarazona
professor Jan von Bonsdorff
Konstvetenskapliga institutionenBox 630Uppsala universitetSE-751 26 UppsalaSverige