Litteratur för folket? Det tryckta ordets intåg i det tidigmoderna Tyskland

Av Elisabeth Wåghäll Nivre
Publicerad:2011-12-27 16:32
Fig. 13.

Fig. 13. Titelbladet till boken "Das Narrenschiff", Sebastian Brant, 1555. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

Fig. 14.

Fig. 14. Sida ur "Das Narrenschiff", 1555. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

Fig. 15.

Fig. 15. Sida ur "Das Narrenschiff", 1555. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

Fig. 16.

Fig. 16. Sida ur "Das Narrenschiff", 1555. Foto: Uppsala universitetsbibliotek.

Fig. 17.

Fig. 17. Sida ur "Titel der ersten erhaltenen Ausgabe des Eulenspiegel Gedruckt zu Strassburg durch Johannes Grieninger 1515 Nach dem einzigen bekannten exemplar des Britischen Museums in London".

Flugblatt och Schwank

Parallellt med de illustrerade praktverken gavs många mindre och mycket anspråkslösa skrifter ut och det är framför allt utgivningen av dessa enkla tryck som ökade under 1500-talet. Tryckpressen möjliggjorde utgivningen av billiga enbladstryck, s.k. flygblad (Flugblatt), och lite längre texter, s.k. flygskrifter (Flugschrift). Ofta fungerade de som nyhetsförmedlare innan den tryckta tidningen började spridas under den första hälften av 1600-talet, men deras innehåll var mycket varierat. Det var denna typ av skrifter som reformatorerna använde sig av både för att sprida sina budskap bland befolkningen och för att gå i polemik mot varandra och de katolska motståndarna, men katolikerna var inte sena att svara på samma sätt. Av de många texter som bevarats till eftervärlden förstår man att spridningen av flygblad under reformationens mest intensiva år måste ha varit mycket stor. Texterna var ofta illustrerade för att nå en större (illiterat) publik, och liksom under medeltiden måste man utgå från att en stor andel av befolkningen recipierade skriven eller tryckt text genom högläsning eller genom att den återberättades8.

Alla texter var dock inte situationsbundna brukstexter, skrivna för att sprida information eller propaganda. Man började i allt högre grad att skriva berättande (underhållnings-)texter på prosa som liksom Faustboken hade sin största spridning bland den växande andelen läskunniga i städerna. Det rörde sig inte om snabba förändringar när nya typer av litterär kommunikation uppstod under senmedeltiden, men när kunskapen om människan och världen utvecklades, förändrades också synen på hur samhället skulle organiseras, något som kom till uttryck i litteraturen. Även om mycket av den litteratur som skrevs bekräftade kända mönster och främst verkade normerande, finner man inte sällan att texten är dialogiskt koncipierad och att författarna visserligen använder sig av etablerade genrer och skrivsätt men att de samtidigt tänjer på gränser och experimenterar med nya former. I den sekulära litteraturen skapas ’Gegenwelten’, litterära världar som bryter mot gängse normer och visar upp ett samhälle som är tvärtemot eller ibland upp-och-ner. Det är alltså inte endast det utopiska som skildras utan lika mycket det man uppfattar som fel och falskt.

Under 1500-talet blev den s.k. narrlitteraturen otroligt populär, ironisk-satiriska negativexempel som både skrevs av lärda män som Erasmus av Rotterdam (1466–1536, Moriae encomium, sv. Dårskapens lov 1509) och Sebastian Brant (1457–1521, Das Narrenschiff 1494, se fig. 13-16) och utkom anonymt på folkspråket (Das Lalebuch 1597, Die Schiltbürger 1598). Något mindre anspråksfulla var ”Schwänke” som var mycket populära, relativt enkla och billiga tryck som publicerades i stor mängd i Tyskland under femton-, sexton- och sjuttonhundratalen. Ibland gavs enstaka berättelser ut, ibland samlades texterna – uppemot sjuttio till hundra olika berättelser – och bands ihop av t.ex. en inledning eller en ramberättelse. På intet sätt en ny genre – berättelserna hämtades från ett stort antal källor och kunde vara översättningar från latinet, italienskan och franskan eller bygga på verkliga händelser och vara muntligt traderade – tycks dessa ofta men inte alltid humorfyllda berättelser vid första anblicken ha mycket gemensamt, både vad gäller form, stil och innehåll9. Många gånger är texterna färgade av reformationen, men sällan eller aldrig tar författarna direkt ställning i politiska eller religiösa frågor; de driver tämligen respektlöst med det mesta i sin omvärld, har dock sällan direkta krav på förändringar eller förbättringar av rådande förhållanden10, vilket har resulterat i att de i forskningen både har anklagats för sin råhet och brist på stilistisk förfining och även för sina stereotypa och fördomsfulla skildringar av olika yrkesgrupper samt andra sociala grupperingar 11.

Berättelserna om Til Eulenspiegel (eller Ulenspiegel) som först trycktes under tidigt 1500-tal hålls ihop av huvudpersonen och hans många gånger brutala och förnedrande upptåg 12. Tils skadeglädje över andras olycka skildras i korta berättelser som om och om igen visar på mänskliga svagheter och tillkortakommanden. Berättelserna om Til hade cirkulerat i det tyska språkområdet sedan 1300-talet, men det var först när texten kom ut i tryck, sannolikt sammanställd av Hermann Bote (ca. 1450–1520), stadsanställd skrivare i Braunschweig, som den fick en fastare form och större spridning (fig. 17).

 

8.Se t ex. Daniel Bellingradt. ”Die vergessenen Quellen des Alten Reiches. Ein Forschungsüberblick zu frühneuzeitlicher Flugpublizistik im Heiligen Römischen Reich deutscher Nation.” Presse und Geschichte. Leistungen und Perspektiven der historischen Presseforschung. Red. Astrid Blome och Holger Böning. Bremen: Institut für Deutsche Presseforschung an der Universität Bremen, 2008.
9.Der Schwank, die Schwänke: medelhögtyska ’swanc’, lustig händelse eller berättelse. Den engelska motsvarigheten är idag mest känd som ’chap book’. Schwank definieras ibland som ”rolig historia” på svenska, men man måste vara medveten om att inte alla ”Schwänke” har som syfte att vara roliga. ”Schwank” översätts ibland även med ”skillingtryck” men inte heller den översättningen kan anses vara bra. Eventuellt skulle man kunna använda termen anekdot på svenska, men i tyskan skiljer man oftast mellan ”Schwank” och ”Anekdote”. Om härkomst och källor, se t.ex. Erich Straßner, Schwank, 2 uppl., Stuttgart 1978, och Wilfried Deufert, Narr, Moral und Gesellschaft. Grundtendenzen im Prosaschwank des 16. Jahrhunderts. Bern: Lang, 1975: 5-21.
10.Se t ex. Elfride Moser-Rath. ”Lustige Gesellschaft”, Schwank und Witz des 17. und 18. Jahrhunderts in kultur- und sozialgeschichtlichem Kontext. Stuttgart: Metzler, 1984: 274.
11.Om motbjudande element i ”Schwänke” skriver Kyra Heidemann i ”’Grob und teutsch und mit Nammen beschryben’. Überlegungen zum Anstößigen in der Schwankliteratur des 16. Jahrhunderts”. Ordnung und Lust. Bilder von Liebe, Ehe und Sexualität in Spätmittelalter und Früher Neuzeit. Red. Hans-Jürgen Bachorski. Trier: Wissenschaftlicher Verlag, 1991: 415-426.
12.Ein kurztweilig Lesen von Dil Ulenspiegel. Stuttgart: Reclam, 2001.