Den persiske läkaren Al-Razi/Rhazes (840–925) avbildad i Gerardus Cremonesis "Recueil des traités de médecine", omkring 1250–1260.
Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi (780–850), persisk matematiker, har bl. a. gett namn åt den matematiska termen "algoritm".
Sida ur boken "Beräkningar med (hjälp) av tvång och jämförelse" av Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi.
Den vetenskapliga utvecklingen kom inte bara den muslimska världen till del. Det vetenskapliga och framförallt det antika filosofiska arvet, som muslimerna både hade berikat och utfört ett självständigt arbete inom, fördes senare vidare till Europa tack vare den förmoderna globaliseringsprocess som den muslimska civilisationen hade lett fram till. Detta ägde rum bl.a. via de muslimska lärocentra som etablerades på det europeiska fastlandet. Under medeltiden utvecklades handeln mellan Europa och den muslimska världen. Ett kommersiellt nätverk fogade samman de muslimskt dominerade områdena med det kristna Europa. Handelsförbindelserna ledde till en början inte till direkta kontakter mellan européerna och muslimerna, men bidrog till skapandet av en medvetenhet och nyfikenhet om muslimerna. Detta var början till en intellektuell omdaning i Europa som startade redan vid 1000-talet och som utvecklades fullt ut under högmedeltiden, det vill säga under 1100- och 1200-talen.
Till en början var det den materiella kulturen och den urbana livsstilen i muslimska metropoler som lockade. I och med de ökade kontakterna väcktes européernas intresse för det lärda livet i den muslimska världen. Dit hörde vetenskapliga verk samt teologiska och filosofiska diskussioner. Från slutet av 1000-talet kom latinska översättningar av filosofiska och vetenskapliga verk, skrivna av muslimska tänkare och vetenskapsmän eller arabiska översättningar av antikens grekiska filosofer.
Ny fas
Under perioden från 1090-talet fram till 1270-talet var kristna och muslimer involverade i krigshandlingar som initierats, legitimerats och välsignats av den kristna kyrkan som manade till krig mot kristenhetens fiender. Syftet med korstågen, eller frankernas invasion, sett ur muslimernas perspektiv, sades vara att befria det heliga landet från muslimerna. Korstågen ledde till tillfälliga militära segrar för korsfararna. Redan på 1290-talet, inom loppet av två sekel efter att korstågen startade, hade muslimerna återtagit alla områden som intagits och koloniserats av korsfararna. Korstågen lyckades inte heller avvärja en framtida muslimsk expansion i Europa.
Korstågen var inledningen till en ny fas i den förmoderna globaliseringsprocess som omfattade den muslimska civilisationen och Europa. Trots perioder av krigshandlingar förekom också kontakter av mer fredlig karaktär. Korsfararna hade mycket att hämta hos de besegrade muslimerna. Genom att lära sig det arabiska språket fick de tillgång till en ovärderlig arsenal av muslimskt bildningsarv och vetenskapliga framsteg som muslimerna hade förvärvat under fyra århundraden. Från slutet av 1000-talet kom allt fler västeuropéer i kontakt med de intellektuella skatter som de fann hos muslimerna. Verk författade av muslimska lärda som exempelvis filosofen al-Farabi/Alpharabius (870–950), filosofen och läkaren Ibn Sina/Avicenna, Aristoteleskommentatorn Ibn Rushd/Averroës, matematikern al-Khwarizmi/Algorisimi (780–850) m.fl. översattes till latin.
Européerna tog till sig muslimernas kunskaper inom en rad olika vetenskapliga områden. Inom medicinen tog man över muslimernas teoretiska kunskaper och praktiska kunnande. Dit hörde specialkunskaper inom kirurgi, ortopedi och fysiologi samt kunskaper inom medicinalväxter, läkemedellära, farmakologi. En rad medicinska verk översattes till latin. Bland de mest kända är den muslimske läkaren al-Razis/Rhazes (850–925) bok al-Hawi (översattes till latin under beteckningen Liber continens), samt filosofen och läkaren Ibn Sinas medicinska handbok Medicinens rättesnöre (översattes till latin under beteckningen Canon Medicinae), som användes som kursbok vid de medicinska fakulteterna i Europa.