Eftersom man vid en fullständig kollationering (dvs. jämförelse av de olika handskrifternas texter) måste handskas med en mycket stor mängd data, har man prövat olika sätt att använda datoriserad analys. Man kan t.ex. generera alla tänkbara stemman som en given grupp handskrifter rent teoretiskt skulle kunna sättas upp i och sedan pröva hur alla varianter passar in i dessa teoretiska stemman och till sist välja det som passar bäst. Eftersom man vid en fullständig kollationering (dvs. jämförelse av de olika handskrifternas texter) måste handskas med en mycket stor mängd data, har man prövat olika sätt att använda datoriserad analys. Man kan t.ex. generera alla tänkbara stemman som en given grupp handskrifter rent teoretiskt skulle kunna sättas upp i och sedan pröva hur alla varianter passar in i dessa teoretiska stemman och till sist välja det som passar bäst. Men det visar sig att kombinationsmöjligheterna är enormt stora. Om man tar ett så enkelt fall som det vi nu diskuterar, åtta daterade handskrifter, vars inbördes tidsordning alltså är bestämd, och utgår från att ingen kontamination förekommit och att man kan anta ett obegränsat antal hyparketyper, får man ändå följande otroliga siffror:
1 handskrift 1 stemma
2 handskrifter 2 stemman
3 handskrifter 10 stemman
4 handskrifter 82 stemman
5 handskrifter 938 stemman
6 handskrifter 13 778 stemman
7 handskrifter 247 210 stemman
8 handskrifter 5 240 338 stemman
Man har också arbetat med andra modeller, t.ex. ”minimala par”, som adderas till större och större strukturer, men förr eller senare stöter man ändå på nödvändigheten att använda filologiska (språkhistoriska osv.) argument för att fastställa det slutliga stemmats orientering. Under senare tid har det lanserats en lång rad dataprogram för automatiserad textkritik, ofta efter biologiska modeller (s.k. kladistik), men problemen är fortfarande stora och kanske oöverstigliga.
Ett stemma som det som ovan angivits för de äldsta handskrifterna av Misbāh ul-arvāh är, trots sina brister, ändå av mycket stor hjälp, när man försöker rekonstruera en så ursprunglig text som möjligt. Om man i stort accepterar den traderingsordning som stemmat anger, får man i flertalet fall en logisk väg till valet av läsart. Efter all teoretisk exercis kommer här ett praktiskt exempel på resultatet av en tillämpning av de textkritiska principerna på ett konkret textavsnitt. Förutom en sufisk-religiös kosmografi finner vi i Misbāh ul-arvāh också en beskrivning av den religiöse