Humanistportalen
Sök
  • Start
  • Om oss
  • Artiklar
    • Antik historia
    • Filologi
      • Persisk filologi
      • Filologi och textkritik
      • Döda språk i Främre Orienten
    • Filosofi
    • Grekiska
    • Humanekologi
    • Heraldik
    • Historia
      • Sverige i världen: Minnet av drottning Christina..
      • Skillingtryck
      • Bilden som bevis
    • Idéhistoria
      • Muslimsk guldålder
    • Konstvetenskap
      • Om altarskåpet i Litslena
      • Ornament och ornamentstick
      • The Anatomical Theatre at Uppsala University
    • Litteraturvetenskap
      • Litteratur för folket? Det tryckta ordets intåg i
    • Museologi - Museivetenskap
      • Autenticitet i fiktionsutställningar
    • Musikvetenskap
      • Barockmusik i Sverige
      • Aspekter på barockmusik
    • Numismatik
      • Mynt öppnar ett fönster mot medeltiden
    • Religionshistoria
    • Runologi
    • Textilvetenskap
    • Antologi: Globalhistoria
      • Globalhistoria
        • Det delade rummet
        • Krig och kulturmöte
        • Monumentbyggande i ett globalt perspektiv
        • Lagen och världshistorien
        • Det globala mötet
        • Modernitet og metal
        • Sanning eller konsekvens
        • Världshistoria och kulturell evolution
        • Välstånd och fattigdom
        • Bildbruk och bildförbud i islam
        • Jakten på paradiset
        • Generaler och banditer
    • Källtexter
      • Källtexter
        • Kompendium om den himmelska läran
        • Om tränarkonsten – peri gymnastikes
        • Boken om målarkonsten
        • Retoriken
    • Forskardagboken
      • Språkliga funderingar
      • En historikers bästa vän
      • Kvinnoperspektiv på en torsdag
      • Min historia gör sig påmind...
      • Att lyfta fram bortglömd historia och humaniora
      • En sjuk historikers vardag
      • Att förverkliga sin dröm
      • Det ärliga tilltalet
      • Stolthet och ingen fördom
      • Min röst hörd
      • Citerad
      • Skrivandet har sin tid och plats
      • Skrivlöshetens dilemma
      • Den röda boken
      • När får historikern tiga?
      • Lilla biblioteket
      • Underbara skrivarbubbla
      • Ett sista inlägg
    • Fråga Humanistportalen
      • FHP Kommentera avhandling sent: Ja eller nej?
  • Genusansiktet
    • Slutet på historien eller början?
    • Tanter och gubbar
    • Vitt och brett eller tight och åtsmitande?
    • Tid att tänka om
    • En ledig dag i början av sommaren
    • Nationaldagsfiradet – några reflexioner
    • En sport för kungar och unga flickor?
    • Skeletons, sex and gender
    • Talar tingen?
    • Barnamörderskan
  • Stafettblogg
  • Pedagogiskt material
    • Pedagogiskt material: Den klassiska traditionen
    • Pedagogiskt material: Barnamörderskan
  • Ordlista
  • Media
  •  Gunhild Vidén: FilologiFilologi och textkritikVad är filologi? Det grekiska ordet filologia betyder ursprungligen ”kärlek till talet”, kärlek till språket. I modern tid har det kommit att användas om historisk språkvetenskap som forskningsinriktning. Det inkluderar de metoder och arbetssätt som i olika tider har bedömts nödvändiga för att förstå och tolka historiska texter. Från att ha omfattat alla tänkbara former av textbaserade historiska studier har begreppet kommit att snävas in och har nu en ganska begränsad betydelse. Idag talar man om filologi främst som klassisk filologi (studiet av latin och grekiska) och nordisk filologi (studiet av fornnordiska texter). Filologins mål är texttolkning i vid mening: vilket innehåll rymmer en text, vilka språkliga former har den, hur förhåller sig texten till andra kulturella verksamheter, vad är textens tillkomst- och överlevnadshistoria, för att ge några exempel. När man bara talar om filologi eller filologer är det i regel den klassiska filologin man tänker på. Denna artikel kommer primärt att handla om filologi i betydelsen klassisk filologi, och exemplen som ges är hämtade från denna forskningsgren.
  •  Bo Utas: FilologiPersisk filologi – från muntlig tradition till boktryckDen persiska litteraturen sträcker sig bortåt 1200 år tillbaka i tiden med poesi bevarad från början av 800-talet och framåt och prosa från mitten av 900-talet. Det persiska litteraturspråket har förändrats mycket lite under hela denna period, så att bildade iranier idag ännu kan läsa de äldsta texterna. Mycket av denna litteratur fördes ursprungligen vidare genom muntlig tradition, men mycket snart kom det mesta att skrivas ner och traderas av skrivare i handskrifter – ofta magnifika konstverk med illustrationer (så kallade miniatyrer) och i praktfulla skinnband. Först på 1800-talet började man publicera tryckta böcker, men då i regel i stentryck (litografier) som liknade handskrifter. Från 1900-talet har vi en rik utgivning av böcker, tidskrifter och tidningar i modern teknik. Den persiska filologin ägnar sig åt studier av dessa texter i deras olika former av tillgänglighet, genom rekonstruktion av originaltexter och texthistoria och analys av innehåll och kulturkontext.

Informatör

Azul Tarazona

Redaktör

professor Jan von Bonsdorff

Postadress

Konstvetenskapliga institutionen
Box 630
Uppsala universitet
SE-751 26 Uppsala
Sverige

Sponsor

Riksbankens Jubileumsfond