Världshistoria och kulturell evolution

Figur 1. En illustration över förändring av människans stenverktyg. (Figur från data ur Isaac, G.L., 1972. Chronology and the tempo of cultural change during the Pleistocene. Ur: Bishop, N.W., Miller, J.A. (Red.), Calibration of Hominoid Evolution. Scottish Academic Press, Edinburgh.) Klicka på bilden för att se den bättre.

En annan hypotes är att den kulturella förmågan uppstod långt senare, omkring 40 000 år sedan eller senare (sent ursprung). Denna hypotes brukar baseras på observationer om att det vid denna tidpunkt skedde vissa dramatiska förändringar i människans materiella och icke-materiella kultur. Enligt denna hypotes uppstod den kulturella förmågan hos ett visst folkslag och den genetiska grunden bakom denna förmåga måste därefter ha spritt sig till alla människor runt jorden.

För att förtydliga problemet kan man ställa frågan om utvecklingen av stenverktyg i människans historia är ett resultat av genetiska förändringar som förändrat människans kulturella förmåga eller ett resultat av kulturell evolution (figur 1).

Det antropologer brukar kalla den anatomiskt moderna människan (hädanefter den moderna människan) uppstod i Afrika för  200 000-300 000 år sedan. Människan har lämnat Afrika vid ett flertal tillfällen men den första kolonisationsvågen av jorden startades för omkring 90 000 år sedan då först Mellersta Östern befolkades. Senare spred sig människan till stora delar av övriga Asien och ända ner till Oceanien. För omkring 40 000 år sedan befolkades Europa och något senare, för 35 000 till 15 000 år sedan, korsades Berings sund och sedan spred sig människor över Nord- och Sydamerika.

Att skilja hypoteserna åt är inte helt enkelt. Problemet med ett tidigt ursprung ligger i att många anser att det förekommer en brist på bevis för avancerade kulturer tidigare än 40 000 år sedan. För att hypotesen om tidigt ursprung ska vara riktig krävs en förklaring till varför avancerad kultur inte uppstått tidigare än den gjort om nu den moderna människan haft den kulturella förmågan så länge som i 200 000 år. Vi vill samtidigt klargöra att hypotesen om ett tidigt ursprung inte innebär att människans kulturella förmåga varit oförändrad under hela denna tid, det finns idag goda exempel på hur gener och kultur samevolverar. Men vi är här intresserade av att se hur gammal den grundläggande kulturella förmågan kan vara.

Genom att ta reda på vid vilken tidpunkt olika manifestationer av den kulturella förmågan uppstått kan vi bestämma åtminstone den nedre gränsen för hur gammal denna förmåga är.

En central del av den kulturella förmågan är förmågan att lära sig och kunna tala språk. Antropologer som studerat fossil av den moderna människans tidigare släktingar tror att människans unika talapparat uppstod innan den moderna människan utvecklades.