Ornament och ornamentstick från renässans till nyklassicism

Figur 28. Cornelis Bos, Rullverkgrotesk, 1550.

Figur 2. Cornelis Floris, Titelsidan till Veelderleij Veranderinghe van grotissen ende compartimenten, 1556.

Figur 29. Cornelis Floris, Tumbagrav. Ur: Veelderleij nieuwe inventionen… II, 1557.

Figur 30. Hans Vredeman de Vries, Gavlar, entablement, kapitäl och konsoler i jonisk stil. Ur: Den eersten boek gemaekt op de twee Colomnen Dorica en Jonica, Antwerpen, 1565.

Inflytandet från Fontainebleau gjorde sig särskilt starkt gällande i Nederländerna, där konstnärer som Cornelis Bos (1506/10-1555) och Cornelis Floris (1514-1575) utvecklade en ornamentstil, den s.k. rullverkgrottesken, som i sin tur präglade både arkitekturen och konsthantverket i Väst-och Nordeuropa ända in på 1600-talet. Den spreds framför allt genom deras talrika ornamentstick men även med de många nederländska konstnärer som arbetade runt om i Europa. Cornelis Floris var själv byggmästare (rådhuset i Antwerpen är hans mest bekannta verk) och skulptör. Från hans verkstad i Antwerpen exporterades gravvårdar, epitafier och andra föremål i marmor och alabaster inte minst till Danmark och andra platser i norra Europa.

Karakteristiska exempel på den nederländska rullverkgrottesken är de här avbildade bladen av Cornelis Bos från 1550 (figur 28) och Cornelis Floris från 1557 (figur 2). I båda fallen utgörs kompositionens stomme resp. ram av en komplicerat sammansatt konstruktion av band och stavar, som verkar vara tillverkade av metall. Särskilt ändstyckena är ofta upprullade och ibland perforerade. Ramkonstruktionerna befolkas av mänskliga gestalter och fauner, och här och var hänger frukt- och blomgirlander i tunna band. Det sätt på vilket de levande gestalterna spänns in i ramverket saknar inte en viss sadism. Omisskännlig är likaså kompositionernas erotiska eller obscena prägel.

Floris blad är komponerat som en kartusch, alltså som en ram kring ett fält, som i det här fallet är fyllt med text. Bladet bildar titelsidan till andra bandet i en serie Veldereij nieuwe inventionen... (Mångahanda nya inventioner...) som Floris gav ut hos Hieronymus Cock 1557. Kartuschen är, som vi kommer att se, en av de vanligaste och användbaraste ornamentformerna. Floris serie innehåller även förslag till hela föremål, t.ex. gravvårdar och epitafier (figur 29).

Det kanske största inflytandet av de nederländska ornamenttecknarna hade Hans Vredeman de Vries (ca.1526-ca. 1609). 1565 gav han ut två böcker med förslag till dekorativa arkitekturformer och ornament. Böckerna är baserade på de antika kolonnordningarna. Första bandet ägnas den doriska och den joniska ordningen, andra bandet den korintiska och den komposita. Även i hans verk spelar rullverksgrottesken en viktig roll. Mest känd har Vredeman de Vries emellertid blivit för den variant av rullverket som fått namnet beslagsverk. Det kan enklast beskrivas som en rullverkskonstruktion som blivit uträtat och fastnitad på en vägg eller annan yta (figur 30). Tack vare sin utslätade form var beslagsverksornamentiken lätt att applicera på byggnadsfassader och alla tänkbara föremål, det ger än idag t.ex. talrika inredningselement från decennierna omkring 1600 i Vasaslotten och i svenska kyrkor bevis för.